Prioriteringsplattformen riskerar att urholkas

Den lagstadgade ordningen för prioriteringar i svensk hälso- och sjukvård ska säkra att vård ges på lika villkor efter behov. Regeringen föreslår nu i en lagrådsremiss en skyldighet för landstingen att erbjuda koordineringsinsatser för sjukskrivna patienter som har ett särskilt behov av individuellt stöd för att kunna återgå till eller inträda i arbetslivet.

– Problemet är att de flesta patienter som har en livshotande sjukdom, eller ett tillstånd som kan ge varaktig funktionsnedsättning är äldre än 65 år, eller så gravt funktionsnedsatta att reguljärt förvärvsarbete inte är aktuellt, säger Mikael Sandlund, ordförande i Svenska Läkaresällskapets delegation för medicinsk etik. De skulle därför inte bli aktuella för insats enligt förslaget i lagrådsremissen. Förslaget innebär därmed stor risk att diskriminera på grund av ålder, diagnos eller funktionsförmåga.

En lagstadgad skyldighet för landstingen att erbjuda koordineringsinsatser till sjukskrivna patienter innebär också en detaljstyrning rätt ner på vårdgolvet. Svenska Läkaresällskapet menar att detaljstyrningen i vården måste minska eftersom den leder till ineffektivitet och svårigheter att upprätthålla yrkesetiska och legala krav. Den riskerar att styra bort från medicinska prioriteringar, skapa en administrativ börda som tar tid från patientmötet och försvåra det individuella ansvarstagandet hos vårdprofessionerna.

Ett erbjudande om koordinatorsinsatser måste utformas så att prioriteringsordningen tillvaratas och så att ingen grupp ställs utanför. Värna prioriteringsplattformen! Minska detaljstyrningen!

Läs mer i artikeln skriven av Britt Skogseid, Läkaresällskapets nya ordförande, och Mikael Sandlund, ordförande i Läkaresällskapets Etikdelegation.

Länk till artikel https://www.dagenssamhalle.se/debatt/urholka-inte-principen-att-vard-ska-ges-pa-lika-villkor-23895

Länk till prioriterinsplattformen https://www.sls.se/etik/prioriteringsplattformen/

BAKGRUND

Prioriteringsplattformen tillkom 1997 för att säkra att vård ges på lika villkor efter behov. Patienter med de största medicinska behoven har företräde till vård; ålder, livsstil, ekonomiska och sociala förhållanden ska inte vara grund för sjukvårdens prioriteringar. De tre principer som ska vara vägledande för resursfördelning och prioriteringar i svensk hälso- och sjukvård är i tur och ordning (viktigast först): 

• Människovärdesprincipen – alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället
• Behovs- och solidaritetsprincipen – resurserna bör satsas på områden (individer eller verksamheter) där behoven är störst
• Kostnadseffektivitetsprincipen – en rimlig relation mellan kostnader och effekt, mätt i hälso- och livskvalitet, bör eftersträvas vid val mellan olika åtgärder eller verksamheter.