Debattinlägg: Akut uppmaning från el- och energisektorn - Säkra energiomställningen med rätt kompetensförsörjning nu

Debattinlägg, publicerad i Dagens industri 2023-05-04

I Sverige pågår en energiomställning lika omdanande som när bilen ersatte häst och vagn. Det kraftsamlas för att skapa världens första fossilfria samhälle, utan att tappa vår ledande position som industri- och exportnation. De tekniska förutsättningarna finns på plats. Nu krävs det rejäla satsningar för att vidareutbilda redan yrkesverksamma såväl som att långsiktigt framtidssäkra kompetensförsörjningen i branschen som förverkligar den brådskande energiomställning.

En självklar påskyndare till omställningen är elektrifieringen. Den möjliggör inte bara skiftet från fossila bränslen, utan innebär även hälsovinster, samhällsvinster och ekonomiska möjligheter för svenska företag.

Runtom i Sverige pågår satsningar för att bygga batterifabriker, producera fossilfritt stål och expandera vår vindkraftsproduktion. Närmare vardagen installeras det solceller, byggs laddstationer för elbilar och energieffektiviseras.

De positiva ekonomiska effekterna av den gröna omställningen sker i flera led. Det handlar om nya intäktsströmmar och fler arbetstillfällen runt om i landet, men en framgångsrik omställning har också potential att än en gång göra Sverige till ett föregångsland, vilket skulle attrahera ytterligare internationella investeringar och skapa nya svenska exportsuccéer.

För att detta ska bli verklighet krävs dock gedigna satsningar för att framtidssäkra energiomställningen i praktiken.

Under flera år har ledande aktörer i och utanför energibranschen larmat om bristen på ingenjörer, elektriker och tekniker. Enligt Energiföretagens medlemmar behöver de rekrytera cirka 8 000 tekniker och ingenjörer de närmaste tre åren. Inte heller yrkesutbildningarna möter efterfrågan. År 2035 uppskattas det bli en brist på drygt 14 000 yrkesutbildade inom el enligt Svenskt Näringslivs rapport “Framtidens yrkesutbildning”.

Det råder alltså omfattande kompetensbrist i hela branschen, från elektriker och elinstallatörer till drifttekniker och ingenjörer med olika inriktning. För få söker sig till branschens utbildningar, särskilt sett till den höga efterfrågan på energisektorns tjänster och kommande pensionsavgångar. Situationen är akut.

Beslutsfattare på nationell, regional och lokal nivå, inom politik, näringsliv, myndigheter och organisationer måste alla bidra till att underlätta situationen. Vi ser ett antal områden med särskilt stor påverkan på kompetensförsörjningen:

Fler behöver söka till branschens utbildningar – detta kräver insatser som lockar studerande till de utbildningar som erbjuds – ett ansvar som kan tas av både branschens företag, utbildningsinstitutioner och branschorganisationer.

Det behöver bli lättare att omskola- eller vidareutbilda sig mitt i livet– med en snabb teknisk utveckling och förändrade behov behöver både vidareutbildning och omskolning göras tillräckligt attraktivt även för den som redan arbetar. Det nya omställningsstudiestödet innebär en välkommen satsning för redan yrkesverksamma att vidareutbilda sig. Problemet är att det inte finns tillräcklig finansiering för att universitet och högskolor ska kunna utveckla kurser i den omfattning som efterfrågas. En annan viktig del är att möjliggöra även för nyanlända utlandsfödda, med yrkesanpassat språkstöd och validering av kompetens.

Antalet utbildningsplatser och utbildningsorter behöver bli fler – När det kommer till yrkesutbildningar behöver både antalet platser och antalet tillgängliga vägval utökas. En lösning för att möjliggöra för fler att läsa El- och energiprogrammet med inriktning elkraft har varit bidrag till så kallade branschskolor som har tagit emot elever som går programmet men inte kan få praktisk träning på hemorten. Bidraget har finansierat resor och inackordering av eleverna.

Tyvärr ströks bidraget ur regeringens budget eftersom olika branscher lyckats olika väl med att rekrytera elever den vägen. Regeringen bör omgående söka en lösning så att de satsningar som lyckats väl, till exempel för elever på El- och energiprogrammet på branschskolan Åsbro fortsatt kan ta emot elever från hela landet.

Öka antalet ingenjörer som klarar av examen – detta kräver bland annat satsningar för att öka matematikkunskaperna i skolan för att minska andelen antagna som inte fullgör sin examen.

Från branschens sida åtar vi oss att ta emot elever som faktiskt väljer energiutbildningar, på praktik och sommarjobb, eller att erbjuda dem deras första jobb när de går ut. Vi satsar också på en större mångfald och inkludering för att locka nya grupper till vår bransch.

Det brådskar att säkra tillgången till kvalificerad personal som kan genomföra energiomställningen i praktiken. Elektrifieringen är en förutsättning för vår välfärd och en nyckel till utvecklingen mot ett mer hållbart samhälle. Vi driver på från vårt håll – tillsammans och branschöverskridande – men det krävs mer och bättre samverkan mellan samhällsaktörer, näringsliv och politiken för att underlätta och skapa rätt förutsättningar för de gedigna satsningar som krävs. Vi behöver säkra kompetensen i den bransch som står i centrum för samhällets klimatomställning och förverkligar andra branschers omställning. Tar vi vara på möjligheterna ser vi ut att gå en ljus framtid till mötes.

Undertecknat av:

Pontus Boström, 2:e vice ordförande, Svenska Elektrikerförbundet

Andreas Åström, näringspolitisk chef, Installatörsföretagen

Anna Jarnö, affärsansvarig för ELFACK, norra Europas största fackmässa för el- och energibranschen samt strategikonferensen Power Electrification Summit

Åsa Gabrielsson, verksamhetsansvarig, Elbranschens centrala yrkesnämnd

Åsa Pettersson, vd, Energiföretagen Sverige

Kompetensfrågan lyfts på flera sätt på årets Elfack som öppnar 9/5. Ta gärna del av Elfacks program här

Debattartikeln publicerades på Dagens Industris debattsida 4/5

Bild, Gustavo Fring, Pexels