Så kan fler alpina skidåkare komma tillbaka efter knäskador - och undvika nya

De tester och rutiner som används vid återgång till idrott efter knäskador är otillräckliga för alpina skidåkare. Det visar forskning från Gymnastik- och idrottshögskolan (GIH) och Ski Team Sweden Alpine & Skicross som har utvecklat nya metoder för att förbättra återgången och minska risken för nya skador - samtidigt som prestationer kan optimeras och mer hållbara idrottskarriärer skapas.

Alpina skidåkare utsätts för stora energier och krafter som belastar kroppen hårt. Knäskador står för drygt 36 procent av skadorna inom Internationella skidförbundets (FIS) tävlingar där främre korsbandsskador är vanligast. Korsbandsskador leder ofta till lång frånvaro från sporten och endast 55 procent av de som skadar sig återgår till idrott på samma nivå som innan skada. Av dessa drabbas upp till en fjärdedel av en ny knäskada.

– Statistiken visar att dagens rutiner kring knäskador inte räcker till och att vi därmed riskerar att förlora många av morgondagens stjärnor. För ett litet land som Sverige är det avgörande att bygga en hållbar idrott, säger Jonas Enqvist, som nu har disputerat med sin avhandling vid GIH.

Forskningsprojektets slutsatser i korthet

GIH startade därför 2021 ett forskningsprojekt tillsammans Ski Team Sweden Alpine & Skicross. Projektets syfte var att öka förståelsen för hur externa krafter påverkar led- och vävnadsbelastning samt att utveckla metoder för att bättre bedöma idrottares återgång till idrott efter skada. Forskningsresultaten har löpande omsatts i elitidrotten – testerna har utvecklats och skidåkarna analyseras regelbundet för att optimera prestation och ha bra underlag om idrottarna vid skador.

Resultaten visar att:

• Dagens tester och rutiner är otillräckliga för idrottare.
• Hopptester är mer idrottsnära rörelser och bör genomföras regelbundet - både före och efter skada.
• Komplettera hopptester med analyser av kraft och rörelse för att upptäcka asymmetrier. Små skillnader kan ha stor påverkan på ledbelastningen och för risken att skadas på nytt. Här kan muskuloskeletal modellering (MSM) bli ett värdefullt verktyg inom idrott och idrottsmedicin.
• Utveckla träningsrutiner som främjar symmetri och skapar effektiva rörelsemönster genom rörelserikedom och stor variation i rörelser.

Stor potential med utveckling av teknik

Avhandlingen visar att muskuloskeletal modellering (MSM) är en potentiell metod att utveckla vidare för användning inom idrott och idrottsmedicin, då den tar hänsyn till muskelkrafternas påverkan på ledbelastning.

– MSM kräver att data kring individens kraftutveckling och rörelse måste samlas in. Ett första steg kan vara att öka förståelsen inom idrott och idrottsmedicin kring hur både kraft, rörelse och muskelaktivering påverkar ledbelastning, medan vi samtidigt effektiviserar MSM-metoden för att öka dess tillämpbarhet, säger Jonas Enqvist.

Forskningsprojektet har pågått sedan 2021 och Jonas Enqvist är den första inbäddade doktoranden inom elitidrott som disputerar vid GIH.

– Att vara inbäddad forskare innebär att resultaten kan omsättas direkt i verksamheten. Vi har redan förändrat våra rutiner för testning och återgång till idrott. För landslagen i alpint och skicross kompletteras isokinetiska tester med kraftplattetester och rörelseanalys i squatjump, countermovement jump och dropjump för att analysera symmetri. För åkare utanför landslag rekommenderas att i samråd med behandlande fysioterapeut genomföra tester som utvärderar höger-vänster symmetri beroende på de mätmetoder som finns tillgängligt, säger Jonas Enqvist.

– Jonas Enqvists disputation är en viktig milstolpe för oss inom alpint och skicross. Hans forskning har redan gjort skillnad i vår verksamhet på landslagsnivå och kommer framåt att fortsätta hjälpa oss bygga en mer hållbar och konkurrenskraftig elitidrott. Vi är både stolta och tacksamma över att ha Jonas i vårt team, säger Stefan Dahlsten, sportchef för alpint och skicross på Svenska Skidförbundet.

Om forskningen och Elitidrottsforskarskolan

Projektet startade på initiativ av GIH och Ski Team Sweden Alpine & Skicross för att möjliggöra den högsta akademiska utbildningen för elitidrottsledare. Riksidrottsförbundet samordnar satsningen på elitidrottsnära forskning i samverkan med specialidrottsförbund och Riksidrottsuniversitet. Genom praktiknära forskning och nära samverkan med idrotten skapas en stark koppling mellan akademi och praktik, med målet att stärka svensk elitidrott.

I fredags disputerade Jonas Enqvist som den första doktoranden inom Elitidrottsforskarskolan – ett initiativ där Riksidrottsförbundet (RF) samordnar en unik satsning på elitidrottsnära forskning i samverkan med specialidrottsförbund och Riksidrottsuniversitet.

– Det här har vi saknat. Nu närmar vi oss den nivå som många andra länder redan arbetar på, säger Liselotte Ohlsson, elitidrottschef RF och engagerad i Elitidrottsförskarskolan.

Ta del av Jonas Enqvists avhandling:"Biomechanics of lower limb loading during high-force and sports related movements" i GIH:s publiceringsdatabas DiVA.

För mer information kontakta:
Jonas Enqvist, forskare GIH, jonas.enqvist@gih.se, 070-687 13 77

Stefan Dahlsten, sportchef alpint & skicross Svenska Skidförbundet, stefan.dahlsten@skidor.com, 072-5854948

Toni Arndt, professor i biomekanik och handledare, toni.arndt@gih.se, 08-120 53 739

Anna Setzman, kommunikation- och presschef Riksidrottsförbundet och SISU Idrottsutbildarna, anna.setzman@rfsisu.se, 070-564 52 16