Fortsatt tidig sommar, trots svalare väder i maj, visar Försommarkollen

På världsmiljödagen och nationaldagen lämnade medborgarforskare drygt 6000 rapporter över hela landet om blomningen hos några av våra vanligaste försommarblommor. Dessa visar att det är försommar långt norrut i år jämfört med för 150 år sedan, men inte lika tidigt som förra året.

Kampanjen Försommarkollen är till för att undersöka hur klimatförändringarna påverkar några av våra vanligaste blommor, och det görs genom jämförelser av blomningstidpunkten idag med när blomningen skedde förr i tiden.

Bakom Försommarkollen, som pågick 5–6 juni, står Sveriges lantbruksuniversitet och Svenska Botaniska Föreningen.

Försommarkollen är en medborgarforskningskampanj där frivilliga personer och professionella forskare samarbetar med inrapportering och analys, som för fjärde gången genomfördes på världsmiljödagen (5 juni) och nationaldagen. I kampanjen görs observationer över hela landet av blomningen hos liten blåklocka, liljekonvalj, prästkrage, hägg, rönn och syren. Genom detta erhålls en ögonblicksbild av hur blomningen ser ut över hela landet för dessa blommor. Forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och Svenska Botaniska Föreningen har nu analyserat årets rapportering för att se hur växterna har påverkats av vårens och försommarens väder och om det finns någon skillnad jämfört med förr, som kan bero på klimatförändringar.

– På nationaldagen spanade vi in om Sveriges nationalblomma, liten blåklocka, hade hunnit börja blomma i någon del av landet, säger Mora Aronsson, ordförande i Svenska Botaniska Föreningen. Den är mycket senblommande. Årets Försommarkoll visar att den precis har börjat blomma i de sydvästligaste delarna av Sverige, vilket visar att försommaren är något senare i år än förra året, som var extremt tidig.

Några av de andra senblommande blommorna i Försommarkollen, prästkrage och rönn har däremot börjat blomma i hela södra Sverige. Både liljekonvalj och syren blommar långt upp i Norrland och häggens blomning är redan avslutad, utom i de nordligaste fjälltrakterna.

Blomningstidpunkten för växterna som ingår i Försommarkollen dokumenterades även i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet av ett landsomfattande nätverk av observatörer, och dessa uppgifter jämförs nu med dem som kommer in via Försommarkollen, 100–150 år senare. Med data från Försommarkollen under flera år i nutid, går det att analysera hur klimatförändringarna påverkar dessa växters blomning.

Blomningen för alla arter har nått betydligt längre norrut än för hundrafemtio år sedan vid den här tidpunkten. Liljekonvalj, syren och hägg har till och med blommat över, där dessa precis hade börjat blomma, förr i tiden. Prästkrage och rönn hade förr inte börjat blomma mer än på några få platser i södra Sverige, men i år har de börjat blomma betydligt längre norrut.

– Många människor ser tiden mellan hägg och syren som starten på sommaren. Rapporterna visar dock att blomningsmönstren har förändrats så att blomningen sker tidigare och under kortare tid, säger Ola Langvall från SLU, som är samordnare för Svenska fenologinätverket. Det var helt andra delar av landet som kunde ha syrener och liljekonvaljer på bordet på nationaldagen i år, jämfört med förr i tiden, och nu fick många ha prästkragar i stället, fortsätter han.

Försommarkollen är en del av Naturens kalender, en större miljöövervakning där frivilliga medborgarforskare över hela landet bidrar till att dokumentera växtsäsongen från första vårtecken till sista hösttecken. Eftersom växtsäsongens längd och tidpunkten när olika arter blommar, skjuter skott eller fäller sina löv är grundläggande egenskaper i naturen, är det många som påverkas när naturens kalender ändras. Skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker är exempel på sådana som är direkt beroende av samspelet i och med naturen, och därmed behövs kunskap om hur den biologiska växtsäsongen förändras som en effekt av klimatförändringar.

Foto på liten blåklocka: iStock.com/ITkach

Mer information

Kartbilderna presenterar en analys av årets Försommarkollen-rapporter (färgade prickar). I samma kartor finns datumlinjer, som visar var respektive art i medeltal hade börjat blomma enligt de historiska data som samlades in under perioden 1873–1920 (gäller alla arter utom liten blåklocka).