Vårvärmen lockar fram vårblommorna

I fredags var det vårdagjämning, med vårvärme i hela landet. Om vårblommorna blommar redan före Valborg eller inte beror dock på de kommande veckornas temperatur, och om det ligger kvar snö på backen. Under Valborgshelgen kan allmänheten hjälpa till att rapportera in vårtecken till Vårkollen.

Vårens ankomst är ett av de tydligaste tecknen vi ser på klimatförändringar och en tidig vår kan vara ett sådant tecken, men variationen år från år är stor, så det kan också bara vara en ”normal” avvikelse. Under de senaste årtiondena har vårtecknen i Sverige dock kommit i genomsnitt 12 dagar tidigare än för hundrafemtio år sedan, även om våren vissa år t.o.m. har kommit senare än förr. Olika arter och olika delar av landet påverkas dessutom olika.

Medborgarforskning

Vårkollen är ett medborgarforskningsprojekt där frivilliga och professionella forskare samarbetar kring frågan hur långt några av våra vanligaste vårtecken har hunnit vid Valborg och alla kan hjälpa till. Tidigare års Vårkollar (2015–2025) visar att flera av dessa vårtecken numera ofta syns 70–80 mil längre norrut än vad som var normalt för 150 år sedan vid den här tidpunkten, men hur blir det i år?

- Många längtar till våren och spanar därför efter vårtecken, som vi ser inte minst på sociala medier. Dessa spaningar kommer också till nytta för vetenskapen, ifall allmänheten också rapporterar dem till oss via www.vårkollen.se, säger Mora Aronsson, ordförande i Svenska Botaniska Föreningen.

Alla kan agera medborgarforskare genom att gå ut i naturen under valborgshelgen (30 april–1 maj) och spana efter blomning hos tussilago, blåsippa, vitsippa, hägg och sälg samt lövsprickning hos björk, och rapportera vad man ser till www.vårkollen.se. Det är lika värdefullt att rapportera om blomning eller lövsprickning inte har kommit igång, eller om blommorna redan är överblommade. Rapporterna gör att botaniker och forskare kan jämföra hur det ser ut just i år med tidigare Vårkollar och hur det såg ut för 150 år sedan. Ännu tidigare vårtecken kan allmänheten rapportera redan nu, på hemsidan för Växtkalendern.

Tecken på klimatförändringens effekter

Klimatförändringen har tydligt påverkat växternas växtsäsong som helhet, framför allt vårens ankomst. Genom att dokumentera när vårtecknen kommer vid samma tid år från år, kan forskningen och miljöövervakningen hålla koll på hur olika växter påverkas av denna i olika delar av landet. När allmänheten gör observationer i Vårkollen under många år kan vi jämföra dessa med de som gjordes över hela landet för hundrafemtio år sedan (fr.o.m. år 1873), då en liknande, landsomfattande insamling av observationer startade.

- De tidiga vårblommorna har visat sig blomma i hela landet i de tidigare årens Vårkollar, utom i de norra delar som fortfarande varit snötäckta vid Valborg, säger Maria Lundgren från Sveriges lantbruksuniversitet, som är samordnare för Svenska fenologinätverket. Eftersom snötäcket i år bara fanns kvar i de inre delarna av Norrland vid Vårdagjämningen, förväntar vi oss att dessa blommor kommer att blomma ännu längre norrut i år, om det inte blir ett bakslag så att snön kommer tillbaka.

Miljöövervakning

Svenska fenologinätverket, genom Sveriges lantbruksuniversitet och Svenska Botaniska Föreningen, vill veta hur långt våren har kommit i alla delar av vårt land, genom att få allmänheten att delta i Vårkollen den 30 april–1 maj, oavsett var man bor i landet. Olika vårtecken syns vid olika tidpunkter, från södra Sverige till långt upp i norr och därför vill nätverket veta hur långt in i våren några av våra vanligaste vårtecken har kommit vid den här tidpunkten.

Vårkollen är en del av den miljöövervakning som kallas Naturens kalender, där frivilliga bidrar till att dokumentera växternas anpassning till årstiderna, från första vårtecken till sista hösttecken. Eftersom växtsäsongens längd och olika arters aktivitetsperioder är grundläggande egenskaper i naturen, är det många som påverkas när naturens kalender ändras till följd av klimatförändringen. Skogsbrukare, jordbrukare, biodlare och pollenallergiker är exempel på sådana som är direkt beroende av samspelet i naturen och som därmed behöver kunskap om hur detta förändras.

SBF, SLU och Vårkollen

Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är huvudman för Svenska fenologinätverket och samordnar de aktiviteter som nätverket driver under ett paraply kallat Naturens kalender (www.naturenskalender.se). Vårkollen är en av dessa, som anordnas i samarbete med Svenska Botaniska Föreningen (SBF).

Kontakter

Svenska fenologinätverket
Maria Lundgren, samordnare
Sveriges lantbruksuniversitet
072-241 18 38
info@naturenskalender.se

Per Bengtson, kommunikatör
Sveriges lantbruksuniversitet
070-946 88 51
per.bengtson@slu.se

Svenska Botaniska Föreningen
Sofia Mattiasson Nilsson, presskontakt
073–3165757
sofia.mattiasson-nilsson@svenskbotanik.se

Mora Aronsson, ordförande
072-512 10 43
mora.aronsson@svenskbotanik.se