Clownmedicin vill sprida glädjen längre - öppnar 90-konto

Varje år besöker clownerna från Clownmedicin över 30 000 patienter på sjukhus och äldreboenden i Stockholmsregionen. Målet är att uppmuntra både patienterna och deras anhöriga genom att lätta upp sjukhusvistelsen för en stund med glädje och skratt. Nu öppnar Clownmedicin ett 90-konto för att möjliggöra fler företagssamarbeten och skapa förutsättningar att utveckla verksamheten för vuxna.

När clownerna dyker upp kan de flesta knappt vänta på att få kasta sig in i leken. Andra är mer avvaktande och iakttagande till en början – men i slutändan är nästan alla lite gladare när Clownmedicin lämnar avdelningen. I 25 år har organisationen besökt sjukhus i och runt Stockholm för att ge patienterna en möjlighet att tänka på annat än sin sjukdom för en stund. De första besöken gjordes barncanceravdelningen på Astrid Lindgrens Barnsjukhus i slutet av 90-talet och konceptet blev snabbt populärt. Idag jobbar 15 professionella artister som clowner på Clownmedicin och varje år träffar de över 30 000 patienter – främst barn och unga. Artisterna drivs av ett starkt engagemang och besitter en stor kunskap yrket som sjukhusclown. Inför varje besök förhör sig clownerna om patienternas tillstånd för att kunna planera besöken, men mycket handlar om improvisation och att låta patienten sätta gränserna.

– Lyhördhet är vårt viktigaste redskap – vi tonar in och matchar barnet. Ibland kanske någon känner sig lite orolig och då kan vi börja med att interagera med en förälder för att barnet ska bli bekvämare med situationen. Andra gånger är de jätteentusiastiska inför våra besök som då snabbt kan bli härligt stormande och tokiga. Huvudsaken är att det är på barnens villkor, säger Eva Riepe, verksamhetsledare, grundare och clown på Clownmedicin och lägger till:

– Vi blir väldigt glada när vi hör att vi har fått någon att må bättre. Ibland berättar personalen att barn på återbesök har sagt att clownerna var det starkaste minnet från sjukhusvistelsen och det är ju fantastiskt. Målet är alltid att lyfta och stärka alla som vi besöker, men hur vi gör det beror helt på målgruppen.

Äldre målgrupp kräver andra metoder

Sedan 2012 besöker Clownmedicin även äldre som lever med demens eller andra åldersrelaterade sjukdomar. Besöken skiljer sig från de med barn och är i regel lite lugnare. Ibland kan det bli stormande och stökigt, men ofta handlar det om att, till exempel, sjunga sånger de äldre minns eller på andra sätt lyfta fram känslor från goda stunder i livet.

– Med demenssjuka kan det ibland vara lite svårare och vi tillbringade nästan tre år med att ta fram en metod om hur vi bäst möter målgruppen. Ofta kan vi avgöra hur vi ska lägga upp besöket efter hur patienten reagerar när vi presenterar oss som clowner. Vissa gånger blir det livligt med dans och skoj, men oftast gör vi saker som att småprata, sjunga visor eller på andra sätt uppmuntra personen att öppna upp sig, säger Ann-Marie Möller, verksamhetsledare och clown som sedan starten byggt upp Clownmedicins verksamhet tillsammans med Eva, och fortsätter:

– Efter besöken får vi ibland höra barn till äldre berätta att de inte kan minnas senast de hörde sin förälder vara så pratglad. Då blir man varm i hjärtat och stolt över att vi valde att bredda vår verksamhet – även om vi var lite nervösa för hur det skulle gå när vi tog clownbilen till de första besöken för några år sedan.

90-konto ska möjliggöra fler samarbeten

Clownbilen kom som en donation från en privat välgörare och nu vill Clownmedicin skapa möjligheter för fler att bidra till verksamheten genom att öppna ett 90-konto. Förhoppningen är att det inte bara ska få fler från allmänheten att engagera sig utan också möjliggöra fler samarbeten – bland annat med Tv-produktioner.
– Genom tiden har vi fått anslag från stiftelser och fonder för vårt arbete med barnen. Företagssamarbeten har varit en väldigt liten del, men när vi nu bygger ut verksamheten som riktar sig till vuxna är det en viktigt kanal för oss och många företag kräver ett 90-konto för att inleda samarbeten. Tidigare har vi behövt tacka nej till evenemang och TV-samarbeten eftersom vi har saknat 90-kontot – så vi är väldigt glada över att vi nu har öppnat ett och är spända på hur det kan hjälpa oss att nå ut till ännu fler, avslutar Eva Riepe.

Svensk Insamlingskontroll följer upp att insamlade pengar används på rätt sätt

Varje år skickar alla organisationer med 90-konto in sina räkenskapshandlingar till Svensk Insamlingskontroll som följer upp att de insamlade pengarna går till rätt saker. Minst 75 procent av de totala intäkterna ska gå till ändamålet och högst 25 procent får gå till kostnader för insamling och administration. En årsredovisning ska upprättas som ska granskas av en auktoriserad revisor. I förvaltningsberättelsen ska det tydligt beskrivas hur organisationen har arbetat med sitt ändamål, vilka resultat som har uppnåtts och vilken effekt de har haft.

För frågor kontakta:

Lena Hörnblad, 08-783 80 61 lh@insamlingskontroll.se