Brevet till Cornelis – en visa om tacksamhet, skuld och arv

Klas Göranz är djupt rotade i dansbandsmyllan. Där svänget sitter i ryggraden och berättandet alltid haft en självklar plats. Men parallellt med folkparkernas verklighet har bandet alltid burit en stark kärlek till den svenska viskonsten. Till orden. Till berättelserna som inte rundar av hörnen.

I sin nya låt, Brevet till Cornelis, kliver Klas Göranz rakt in i den traditionen.
– Torstens farbror hade alla Cornelis-skivor, berättar bandet. De stod där hemma, spelades om och om igen. Pappa och farbror satt ofta vid köksbordet, tog sig en lämplig dryck och jammade med. Det där fastnade tidigt, hälsar Torsten.

Ur de minnena växte en visa fram. Inte som imitation, och inte som monument. Utan som ett brev. Ett tack. Ett stillsamt bokslut adresserat till Cornelis Vreeswijk – som människa, poet och samvete.

Brevet till Cornelis är strofisk, lågmäld och talnära. Utan refräng. Utan upprepningar som vill bli ihågkomna. Texten driver melodin, inte tvärtom. Det är ett samtal över tid, där eftervärlden erkänner både vad som gavs – och priset som betalades.

– Vi sjunger visorna i dag med bättre ljus och tryggare golv, säger bandet. Det är lättare nu. Och det är viktigt att komma ihåg vem som tog smällarna då.

För Klas Göranz är detta inte ett avsteg, utan en fördjupning. Dansbandets värme och visans allvar möts i samma rum. En låt som inte förklarar, inte rättar till – utan sitter ner en stund och säger tack.

Ett brev, helt enkelt.

Om Cornelis

Cornelis Wreesvik (1937–1987) är en av Sveriges mest folkkära vissångare och textförfattare – en poet med gitarr som gav vardagen en röst. Med sin säregna blandning av värme, humor och skarp iakttagelseförmåga skrev han visor som både underhåller och träffar rakt i hjärtat. Cornelis hade en ovanlig förmåga att göra stora frågor mänskliga och små ögonblick betydelsefulla, ofta med en glimt i ögat och ett stråk av vemod. Hans musik rör sig mellan visa, jazz och blues, men det är berättandet som bär allt. Än i dag lever hans sånger vidare som en självklar del av svensk kultur.

Lyssna på Spotify
https://open.spotify.com/album/2cZ81zDBNITnRezBaUfR3Y?si=Pe8AraH-TTSZ7zYKtDriIA

Lyssna på YouTube
https://youtu.be/uV6v1OV9F8k?si=bfF2eycBmJXJcSFz

Lyssna på mer av Klas Göranz på Spotify eller Youtube
https://www.youtube.com/channel/UCKOo0FBDp5u-de3l935fJUA

MP3-länk för Radio/Media >>

ISRC: QZES72631749

Om Klas Göranz

Klas Göranz är ett svenskt dansband från trakterna norr om Dalälven – kanske inte landets coolaste gäng, men desto mer genuint. Fem herrar med hjärtat djupt förankrat i den svenska dansbandstraditionen, där värme, igenkänning och allsång alltid går före puts och perfektion.

Bandets musik hämtar sin själ från klassiskt svenskt dansband: Flamingokvintetten, Vikingarna, Schytts – och senare förebilder som Lasse Stefanz, Larz-Kristerz och Rolandz. Resultatet är en kärleksfull, lätt humoristisk och publiknära dansbandsmusik som lika gärna hör hemma i folkparken som i vardagsrummet.

Klas Göranz bär sin lite skeva charm med stolthet. Här finns mustascher som lever sitt eget liv, skjortor som ibland knäpps fel – och en orubblig tro på att känslan alltid måste sitta först. Musiken är trygghetszonen, gemenskapen är målet.

Än så länge har repetitionerna hörts mest från en källare i Hälsingeskogarna. Den dag Klas Göranz vågar kliva upp på en offentlig scen kommer ingen att kunna ta miste på vad de är: ett band som älskar musiken, publiken – och att vara precis så vansinnigt charmiga som bara ett hederligt dansband kan vara.

Svensk dansbandsmusik, med glimten i ögat och hjärtat på rätt ställe.

För mer information:
www.klasgoranz.se