Växtskyddet säkrade den svenska skörden 2025 – en förutsättning för livsmedelsberedskapen

Svenskt Växtskydds försäljningsstatistik för 2025 visar på en återgång till normala volymer efter föregående års lagerminskningar. Den totala försäljningen på 1 755 ton verksam beståndsdel speglar ett år där växtskyddet var direkt avgörande för att bärga 6,4 miljoner ton spannmål – den näst största skörden i Sverige sedan 1974.

Försäljningen av växtskyddsmedel från Svenskt Växtskydds medlemsföretag ökade under 2025 till 1 755 ton verksam beståndsdel, jämfört med 1 461 ton under 2024. Ökningen förklaras av en normalisering av lagerhållningen i kombination med ett väderår som ställde höga krav på behovsanpassade växtskyddsinsatser för att säkra både volym och kvalitet.

2018 Extrem torka gav historiskt låg skörd och ett minskat behov av växtskyddsinsatser. 2019–2021: En stabil period där både försäljning och skörd låg på jämna nivåer. 2022Krigsutbrottet i Ukraina utlöste global oro, vilket ledde till omfattande beredskapsinköp och bunkring i alla led. 2023: En återgång mot normala nivåer, trots utmanande väder med försommartorka. 2024 Ett statistiskt undantagsår med onormalt låga inköp då handeln och lantbruket prioriterade att tömma de lager som byggdes upp under 2022. 2025 Marknaden har normaliserats. Inköpsnivån speglar det faktiska behovet för att skydda och säkra Sveriges näst största skörd sedan 1974.

– 2025 års siffror visar tydligt kopplingen mellan tillgång till effektiva verktyg och svensk livsmedelsproduktion. Under en säsong med högt tryck från svampsjukdomar som septoria i vete och potatisbladmögel var det växtskyddet som säkrade att vi kunde bärga en rekordstor skörd av god kvalitet, säger Milena Bergman, agronom och kommunikationsansvarig på Svenskt Växtskydd.

Beredskap genom en fungerande verktygslåda

Spannmålsarealen i Sverige ökade under året till drygt en miljon hektar. Särskilt höstvete och höstraps, som är centrala för svensk livsmedelsförsörjning, ökade markant i areal. Samtidigt innebar det fuktiga vädret stora utmaningar för specialgrödor som potatis och grönsaker.

– Växtskydd förknippas ofta med de stora spannmålsfälten, men det är minst lika avgörande för de grödor som landar direkt på våra tallrikar. Det handlar om att vi ska kunna skörda svensk sallad, potatis och bär utan att halva skörden går förlorad i fält på grund av angrepp. Att använda växtskydd med precision är i praktiken att förebygga matsvinn redan hos bonden, fortsätter Milena Bergman.

– Att förlora växtskydd är i praktiken att förlora beredskap. Statistiken visar det faktiska behovet ute på fälten. Om verktygslådan fortsätter att krympa på grund av politiska beslut utan vetenskapligt underbyggda konsekvensanalyser, riskerar vi den svenska matförsörjningen.

Fleråriga trender och marknadsbehov

Försäljningsvärdet uppgick till 1 012 miljoner kronor, där ogräsmedel (48 %) och svampmedel (39 %) utgör de största posterna. Den ökade försäljningen av svampmedel, från 216 ton 2024 till 311 ton 2025, korrelerar direkt med det ostadiga vädret och det höga smittotrycket under senare delen av växtsäsongen.

Svenskt Växtskydd betonar att ett enskilt års försäljningsstatistik inte är synonymt med den faktiska användningen, men att siffrorna över tid speglar en behovsanpassad användning styrd av vetenskap och faktiska hot mot grödorna. De medel som används i det svenska lantbruket har genomgått omfattande riskbedömningar och är godkända enligt ett av världens strängaste regelverk.

– Vi ska inte välja mellan miljö och mat. Genom innovation och rätt skydd i rätt tid garanterar vi att svenskt lantbruk kan leverera den trygghet som samhället kräver, avslutar Milena Bergman.