VD Anna Linusson lämnar Svenskt Vatten
Styrelsen för Svenskt Vatten har 14 mars gjort en överenskommelse med Anna Linusson som innebär att hon slutar som VD med omedelbar verkan.
Styrelsen för Svenskt Vatten har 14 mars gjort en överenskommelse med Anna Linusson som innebär att hon slutar som VD med omedelbar verkan.
Rapporten sammanfattar resultaten från Svenskt Vattens undersökning VASS Reningsverk för år 2016. Den redovisar nyckeltal för 471 svenska reningsverk när det gäller områden som tillrinning, utsläpp, slamkvalitet, energi, kemikalier, personal och driftkostnader.
Regeringen har beslutat om en remiss lagrådet med nya regler för vattenkraft och andra verksamheter. Det som hittills presenterats har rört vattenkraft. Svenskt Vatten förväntar att regeringen och delar av Alliansen också har löst det allvarligaste hindret för bättre rening av avloppsvatten och en död hand över bostadsbyggandet.
Rapporten ger en översikt av presentationerna under ett tredagarsmöte i Basel i oktober 2017. Mötet handlade huvudsakligen om lagstiftning som håller på att utvecklas i Tyskland och Schweiz för avloppsslam och fosfor, samt om teknik för fosforutvinning. Tyngdpunkten låg på extraktion ur slamaska eftersom mycket av slammet förbränns i Tyskland och Schweiz.
Rapporten beskriver kunskapsläget för den nya tekniken aerobt granulärt slam (AGS) för biologisk behandling av kommunalt avloppsvatten. En jämförelse med andra tekniker visar att reningsprocesser med aeroba granuler kan vara kompakta och energieffektiva.
Rapporten presenterar en studie av 25 kommunala dagvattendammar i fem svenska kommuner. Den ger rekommendationer för design, drift och underhåll. Dammarnas långsiktiga funktion är beroende av att designen är lämplig och att dammarna enkelt kan inspekteras så att problem kan upptäckas och rättas till på ett tidigt stadium.
Förslag ges på en metod att konstruera en enkel och rättvis VA-taxa med dagvattenavgift, samt hur den kan utvecklas för att stödja hållbar dagvatten-hantering. VA-taxorna i 180 kommuner har studerats. Relevanta delar av vattentjänstlagen kommenteras och förklaras.
Tolv avloppsreningsverk i elva svenska kommuner lever inte upp till kraven i direktivet enligt EU-kommissionen. Svenskt Vattens uppfattning är att ansvaret för den uppkomna situationen delas mellan de aktuella reningsverken, svenska staten och tillsynsmyndigheterna. Miljöminister Karolina Skog har kallat kommunstyrelseordförandena, Naturvårdsverket, Svenskt Vatten och SKL till möte den 23 januari.
Vatten som bräddar från avloppsledningsnätet kan innebära risk för smittspridning i badvatten och dricksvattentäkter. Rapporten sammanställer statistik för bräddningar i några svenska kommuner och beskriver en metodik för att bedöma bräddningarnas påverkan på recipienten. Syftet är att ge underlag för åtgärdsstrategier som bygger på riskbedömning.
Rapporten beskriver vilka förmågor och brister som svenska kommuner uppvisar när det gäller att utveckla långsiktiga planer, strategier och processer för sin VA-verksamhet. Den förklarar vilka orsaker som ligger bakom dessa förmågor och brister, och den presenterar kommunernas förbättringspotential på det här området.
Den 19 november är det FN:s internationella världstoalettdag, då globala sanitetsfrågor uppmärksammas världen runt. Ett stort toalettrelaterat problem i Sverige är att vi spolar ner en mängd saker som inte hör hemma i våra toaletter. En situation som ligger bakom många "fulspolningar" är att toalettpappret är slut. Oftast löser vi situationen med hushållspapper som sedan spolas ned i toaletten.
Avloppsreningsverk som certifierats enligt Revaq har stränga krav på sig att bidra till ett bättre kretslopp. Hälften av det svenska avloppsvattnet renas vid Revaq-certifierade reningsverk och de bedriver ett aktivt arbete som minskar förekomsten av miljöfarliga ämnen i samhället – och därmed i vattnet.