Allergier och astma tycks bli allt vanligare i västvärlden. Båda dessa sjukdomstyper beror på att vi drabbas av kroppens eget immunförsvar, framför allt via en typ av celler som kallas mastceller. När dessa celler retas av ett ämne vi är allergiska mot frigörs en rad inflammatoriska ämnen. Ett sådant ämne är tryptas, och nu är kunskaperna om detta ämne så stora att vi kan börja hoppas på behandlin
Dålig lukt är den vanligaste orsaken till klagomål på omgivningsmiljön. Upplevelsen av dålig lukt i omgivningen kan påverka vårt välbefinnande och orsaka starka känslor. Sven Nimmermark har i sin avhandling studerat hur lukter påverkar oss. Ämnen som ger upphov till oangenäm lukt kan komma från industrier, som t ex pappersbruk, eller reningsverk och sophanteringsanläggningar. Anläggningar för
Det uthålliga jordbruket står högt på den miljöpolitiska dagordningen, men vägen dit kan vara kantad av kompromisser. Åtgärder som minskar bidraget till växthuseffekten kan till exempel vara rent olämpliga om man söker åtgärder mot övergödning. Detta visar Ingrid Strid Eriksson i en avhandling från SLU. Hon har framför allt undersökt hur lantbrukare kan styra grisuppfödningens miljöpåverkan genom
Idag kan importerade livsmedel från tredje världen vara märkta med symboler som garanterar ekologisk produktion eller rättvis handel. Nu är det kanske dags för en "social märkning" som i större utsträckning bygger på odlarnas egna värderingar och önskemål. Det tror Kathy Farnworth från SLU, som i sitt doktorsarbete har tagit fram en prototyp för en sådan certifiering. De flesta konsumenter h
Nyskördad spannmål brukar torkas för att inte mögla under lagring, men torkningen är dyr. Fuktig spannmål kan dock lagras i lufttäta silotorn, eftersom mögelsvamparna inte växer i syrefria miljöer. Särskilt bra fungerar denna metod om man tillsätter en viss typ av jäst. Elisabeth Fredlund från SLU har undersökt denna jästsvamp och i sin avhandling visar hon att jästen bildar en mögelhämmande gas (
Det röjs för lite i svenska ungskogar. Men nya röjningsmetoder och ny teknik kan förbättra läget. Genom att kapa de stammar man vill ha bort en bit upp får de kvarvarande huvudstammarna bättre kvalitet, samtidigt som de toppkapade stammarna erbjuder viltfoder. Utvecklingen av ny teknik underlättas om man slipper kapa träden nere vid marken där sikten är dålig och hinder i form av stenar och stubba
Att manuellt tolka flygbilder för uppskattning av virkesvolymen i en skog är idag ett väl använt komplement till fältmätningar. Men tolkningen är både arbetsam och tidskrävande, så man forskar på att automatisera processen. Med automatisk folkning av flygbilderna kan enskilda träd och trädslag kännas igen, visar en doktorsavhandling vid Centrum för bildanalys, SLU i Uppsala. Med datorstöd kan
På SLU finns Sveriges första och enda professur i agrarhistoria. Det betyder att Janken Myrdal är den ende professorn i samma ämne i landet. Det är i dagarna 10 år sedan som C F Lundströms professur i agrarhistoria inrättades. Janken Myrdal har sedan dess innehaft professuren. Tidigare utövades ämnet agrarhistoria inom olika vetenskapliga discipliner som etnologi, kulturgeografi och ekonomisk
Det är frågan som årets skogskonferens på Ultuna försöker ge svar på genom att presentera analysverktyg för framtidens miljö, produktion och sociala värden. Konferensen äger rum den 30 november - 1 december. Fakulteten för skogsvetenskap och Fakulteten för naturresurser och lantbruksvetenskap inbjuder varje år till Skogskonferensen på Ultuna. Det är en mötesplats för samhälle, industri och for
Mötesplatsen för Regional Mat finns under adress http://www.livsmedelssverige.org/regmat Hej ! Hushållningssällskapen förknippas sedan länge med småskalig livsmedelsproduktion. Många av de projekt med lokal och regional mat som finns runt om i landet drivs av Sällskapen. Numera råder det heller ingen tvekan om att LRF också satsar stort på mat med lokal och regional identitet. Flera projekt dr
Svensk barrskog innehåller stora mängder av grundämnet kol. Merparten av skogens kol finns dock inte i trädens biomassa, som man skulle kunna tro, utan i den översta metern av markens mineraljord. En stor del av detta kol kommer från organiskt material som under hundratals år lakats ut från förmultnande barr och förna i markens översta skikt och sedan fastlagts i stabilare form längre ned i marken
När flytgödsel sprids på åkrar och vallar kan stora mängder ammoniak avdunsta. Detta bidrar både till försurning och övergödning, och det gör också att jordbrukaren förlorar värdefull växtnäring. Nu finns emellertid en ny typ av gödselbill, en så kallad tubulatorbill, som placerar flytgödseln i täckta skåror under markytan. Med denna bill blir ammoniakförlusterna försumbara om man jämför med sprid