​Skogshare, igelkott och fjällräv på Rödlista 2020

Den 22 april lanserar SLU Artdatabanken Rödlistade arter i Sverige 2020, men redan nu kan du tjuvkika på några arter. Varje dag fram till 22 april kommer några av våra rödlistade arter att presenteras. Från och med idag kan du läsa om hur det går för skogshare, igelkott och fjällräv.

Under arbetet med 2020 års rödlista har tillstånd och trender bedömts för 21 740 arter. Resultaten visar att läget är tufft för många av Sveriges arter. En orsak är att många organismers naturliga biotoper (livsmiljöer) krymper på grund av mänsklig påverkan, och att det ofta är brist på alternativa (sekundära) biotoper som kan utnyttjas. I Rödlista 2020 kan vi även se att klimatpåverkan spelar en negativ roll för vissa arter, till exempel skogshare, som med sin vintervita päls påverkas negativt av snöfria vintrar där den lätt blir offer för rovdjur. Den påverkas också negativt av konkurrensen från den vinterbruna och till Sverige införda fältharen.

Det är ännu oklart varför igelkotten minskar. En anledning skulle kunna vara grävlingen, som gynnas av milda vintrar och är ett av få rovdjur som äter och dödar igelkottar.

Redan nu kan du läsa mer om skogshare och igelkott som är nya arter för rödlistan, samt fjällräv som trots intensiva åtgärder fortsätter vara starkt hotad. 

Vad är Rödlistan?

Rödlistade arter i Sverige 2020 är en sammanställning över enskilda arters risk att dö ut i Sverige och ger en överblick över arternas tillstånd. Bedömningarna görs med hjälp av vedertagna kriterier utvecklade av den internationella naturvårdsunionen (IUCN). Dessa kriterier omfattar skattningar av populationsstorlek, förekomst, utbredning och trender och fokuserar på förändringar som nyligen skett, sker just nu, eller förväntas ske. Tidsfönstret är i regel 10 till 20 år, men för långlivade organismer upp till 100 år.

En art rödlistas oberoende av om det finns speciella bevarandeskäl eller om arten i fråga omfattas av lagstiftning, internationella konventioner eller speciella affektionsvärden. Kriterierna syftar till att så objektivt som möjligt bedöma risken att arten dör ut från ett givet område, i det här fallet Sverige.

Varför är rödlistan viktig?

Rödlistan innebär inte i sig en prioritering av vilka arter som ska beaktas inom naturvården men utgör ett stöd för att göra dessa prioriteringar. Den kan vara till hjälp vid identifiering och prioritering av naturvårdssatsningar, och den kan bidra med kunskap för att nå uppsatta miljömål. Rödlistan används idag flitigt i samhällsplaneringen och är ett viktigt verktyg för naturvårdsarbetet

Rödlista 2020 publiceras den 22 april men går redan nu att förbeställa på SLU Artdatabankens webbplats.

• 2020 års rödlista kommer att finnas tryckt i fickformat eller för nedladdning direkt från vår webb.
• Det går även att hitta och ladda ned fakta om rödlistade arter på www.artfakta.se. Där står var de finns, hur de lever, varför de är rödlistade och hur man kan förbättra situationen för dem.

Fakta

Rödlistade arter i Sverige 2020, som tas fram av SLU Artdatabanken tillsammans med sexton expertkommittéer, är den femte samlade rödlistan för Sveriges djur, svampar, alger och växter. Den första publicerades 2000 och Sverige har sedan dess reviderat och publicerat en rödlista vart femte år. Den allra första svenska listan över hotade arter (ryggradsdjur) publicerades dock redan 1975 och följdes av listor för andra artgrupper. Sverige har således 45 års erfarenhet av att beskriva tillstånd och trender för landets arter, på basis av kontinuerlig insamling och bearbetning av uppgifter om deras populationer, livsmiljöer och påverkansfaktorer.

Kontaktpersoner

Presskontakt: Johan Samuelsson; johan.samuelsson@slu.se; 018-673409, 070-6793409

Ansvarig däggdjur:
Henrik Thurfjell
henrik.thurfjell@slu.se
018-672617, 073-0402221

Kontaktpersoner rödlistan:
Karin Ahrné
karin.ahrne@slu.se
018-672683

Ulf Bjelke
ulf.bjelke@slu.se
018-672614

Projektledare:
Wenche Eide
Wenche.Eide@slu.se
018-672495