Sveriges jägare har till stor del utestängts från den beslutsprocess som har lett fram till dagens rovdjursförvaltning. Detta har radikaliserat en del jägare, och den illegala jakt på rovdjur vi ser idag kan beskrivas som en form av civil olydnad. För att bryta blockeringen i det beslutsfattande systemet behöver dagens viltförvaltning förändras. Det menar Erica von Essen i en avhandling från SLU.
Fiskars nettoenergiintag (inkomster minus utgifter) beror bland annat av vattentemperatur, art och storlek. Det avgör var den förekommer, skriver Ulrika Beier i sin doktorsavhandling från SLU. Om det finns siklöjor i en sjö finns det färre mörtar på grund av konkurrensen om djurplankton.
Forskare visar i en studie hur smittrisken för sorkfeber-viruset är beroende av den biologiska mångfalden. När en art tillåts bli dominerande ökar förekomsten av smitta. När det finns konkurrens mellan arter minskar den. Det är skogssorkar som är bärare av viruset som orsakar sorkfeber hos människan, framför allt när de tar sig in i människors bostäder och uthus.
För att mäta hästvälfärd krävs mer än specifika mått i hästboxar och på stallets takhöjd. SLU-forskaren Sofie Viksten har utvecklat ett protokoll som, jämfört med nuvarande kontroller, ger en bättre helhetsbild av hästars välfärd.
I samband med årets promotionshögtid den 8 oktober kommer SLU:s medaljer till personer som gjort förtjänstfulla insatser att delas ut. Den stora förtjänstmedaljen går till professor Kjell Danell (Vilt, fisk och miljö). Förtjänstmedaljen i guld går till professor Roland von Bothmer (Växtförädling), medan förtjänstmedaljen i silver går till forskare Rebecka Westin (Husdjurens miljö och hälsa).
Genom att bevara gamla gårdar och hitta kreativa sätt att bygga nya hus kan vi motverka den drastiska nedgången bland jordbruksfåglar som vi sett de senaste decennierna i Europa. Forskare vid SLU har tillsammans med polska forskare jämfört artrikedomen vid äldre bebyggelse och hus som har byggts efter 1989. Och de äldre miljöerna hyste många fler fåglar – både räknat i arter och antal.
I september arrangeras en nationell konferens om Green Care i Skara, den första i sitt slag i Sverige. Green Care handlar om hur människor mår bättre genom att vara i det gröna. Vi får en bättre hälsa och ökad livskvalitet genom att vara i naturen och umgås med djur.
Efter 2015 års succé återkommer matfestivalen Matologi till Norra Latins Trädgård i Stockholm, den 20 augusti. Där samlas mat-, hälso- och miljöintresserade storstadsbor, kockar, foodies, forskare och producenter på en matfestival arrangerad av SLU. Möt bland annat krögarna Sally Voltaire och Karl Ljung samt kökschefen Frida Ronge, i samtal med forskare. Årets huvudtema är ”Myter om mat”.
Naturlig invandring av ett fåtal obesläktade individer kan ha mycket stor betydelse för den inavlade skandinaviska vargstammens livskraft. Det visar en studie av fruktsamheten hos avkommor till sådana invandrade individer, gjord inom vargforskningsprojektet SKANDULV.
Stickmygghonornas aptit på blod är välkänd, men de är också beroende av sockerkällor, såsom nektar, frukt och sav. Nu finns forskning som tyder på att myggornas förmåga att sprida malaria påverkas av vilka växtarter som ingått i dieten. Forskarna, som bl.a. kommer från SLU, hoppas att plantering av växter som hämmar malariaparasiter kan bidra till att färre människor drabbas av sjukdomen.
Årets tillgång på lingon ser ut att bli riktigt usel i norra Norrland och i Svealand, medan Götaland ser ut att få ett förhållandevis bra år. Det visar 2016 års lingonprognos från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Det stora hotet mot svenskt kräftfiske är inte det nya EU-direktivet utan det är de illegala utsättningar av signalkräftor till nya vatten som sker, säger Lennart Edsman, kräftforskare vid Sveriges lantbruksuniversitet. Dessa förstör möjligheterna för flodkräftfiske i de delar av landet där arten fortfarande finns kvar. På 17 år har hälften av bestånden försvunnit bara i Värmland.