Övergivna katter i katthem hålls ofta i grupp, vilket kan fungera relativt bra. För en del av djuren är miljön dock stressande, och deras beteende kan göra att de får vänta längre på adoption. Det visar Elin Hirsch i en doktorsavhandling från SLU.
Ökad upplagring av kol i skogsmark är troligen inte en lika effektiv klimatåtgärd som dagens klimatforskning förutsätter. I ett varmare klimat kan skogsmarkens mikrober nämligen inte utnyttja kolet lika effektivt, och då blir utsläppen av växthusgaser större. Detta visar Tobias Bölscher i en avhandling från SLU.
Hur blir lantbruket en tillgång i klimatarbetet och vilka är drivkrafterna? Klimatsmart lantbruk och livsmedelsproduktion är temat för en konferens som arrangeras i Stockholm den 26 oktober av SLU:s forskningsplattform Framtidens lantbruk.
Den näst intill utrotades på 1800-talet men efter olika bevarandeåtgärder har bävern återerövrat ett flertal europeiska länder och artstammen har ökat kraftigt. Men dess dammbyggen har också lett till konflikter och krav på åtgärder. Detta är utgångspunkten för en internationell workshop i Uppsala torsdag den 20 oktober, med deltagande av flera internationella experter.
Stefano Mancuso, professor i växtneurologi vid universitetet i Florens besöker SLU i Uppsala 27 oktober. Han har nyligen gett ut boken Brilliant green – the Surprising History and Science of Plant Intelligence och är växternas starkaste förespråkare sedan Darwin. I sitt populära TED-talk visar han hur växter kan kommunicera, försvara sig och processa komplicerad information.
En forskargrupp vid SLU har i samarbete med Lyckeby tagit fram en potatis med förändrad stärkelsekvalitet. Stärkelse är vanligen en blandning av två olika komponenter, amylos och amylopektin. Den nyutvecklade potatisen bildar enbart amylopektin, som har betydligt bättre lagringsegenskaper. Forskarna har stängt av den gen som ansvarar för bildandet av amylos med hjälp av metoden CRISPR-Cas9.
En app för att hitta enskilda djur i stora besättningar, och fluglarver som högvärdigt proteintillskott för höns – det är två exempel på forskningsnyheter som SLU visar upp på Elmia lantbruk i Jönköping 19–21 oktober. Välkommen till monter B03:83.
Det står nu klart att älgens hjärnhinnemask är spridd över hela Sverige och förekomsten förväntas öka ytterligare i takt med klimatförändringarna. Parasitens utbredning har hittills varit okänd, men forskare från SLU har i en nyligen publicerad studie kunnat kartlägga både spridning och inverkan på de smittade djuren.
Odling av kål och andra köksväxter hade stor betydelse i lantbruket på 1700-talet. Det framgår av Karin Hallgrens agrarhistoriska avhandling från SLU.
Svenskt jordbruk har strängare krav på djurskydd än många andra länder, och idag görs det både statliga och privata kontroller på gårdarna, utifrån delvis överlappande regelverk. Frida Lundmark från SLU har i sitt doktorsarbete undersökt avsikterna med dessa regelverk, och hur de fungerar i praktiken.
Sly i det svenska landskapet är en hittills förbisedd resurs. I en tvärvetenskaplig studie visar forskare från olika ämnesområden att det finns stor potential för betydligt mer omfattande slytäkt i Sverige – och stora vinster att göra.
Sedan tidigare vet vi att fåglar kan flyga, simma och gå, men nu rapporteras för första gången att fåglar också kan vindsurfa, det vill säga använda vingarna som segel för att ta sig fram på vattnet. Den fågel det handlar om är knölsvanen, och bakom upptäckten står Olle Terenius från SLU.