Sveriges klimatpolitiska ramverk och Energikommissionens ambitiösa mål om minskad energianvändning är avgörande för omställningen till förnybar energi. Men samtidigt riskerar beslut på EU-nivå och nya byggregler på nationell nivå att försvåra omställningen. Nu har energiminister Ibrahim Baylan ett unikt mandat att kämpa för en ambitiös EU-lagstiftning och samordnade nationella regelverk.
Swedisols styrelse har beslutat ställa sig bakom FN:s globala hållbarhetsmål och prioriterar målen Säkerställa hälsa samt Hållbara städer och samhällen för att bidra till de hållbara utvecklingsmålen. Swedisol har tagit fram ett åtgärdsprogram i sju punkter för att nå målen.
Byggnadsdirektivets energiprestanda (EPBD) och direktivet om energieffektivisering (EED) ska revideras och beslut ska fattas av EU-kommissionen i juni och sedan fastställas av parlamentet i november. Här måste Sverige ta en mer aktiv roll för att se till att vi får direktiv som verkar för riktig energieffektivitet i våra byggnader.
Om vi ska lyckas halvera energianvändningen måste Sveriges regering, riksdag och ansvariga myndigheter styra med fast hand och ställa krav på låg energianvändning i byggnader. Först och främst måste kraven ställas på energieffektiva klimatskal med låga värmegenomgångstal.
Det är bra att Boverket efter lång väntan presenterar förslag till ändrade byggregler för nära nollenergibyggnader. Men regelverket behöver kompletteras med krav på klimatskalet om framtidens byggnader ska vara verkligt energieffektiva. Det framgår av isolerbranschorganisationen Swedisols remissvar på myndighetens förslag.
Den parlamentariska Energikommissionen enades nyligen om att Sverige till år 2030 ska ha minskat energianvändningen med 50 procent jämfört med 2005. Det är ett ambitiöst mål och kräver ett samlat grepp som inkluderar alla samhällssektorer för att det ska kunna uppnås, skriver Anders Sandoff vid Handelshögskolan i Göteborg, Mats Björs, vd för Swedisol och Mikael Karlsson miljöforskare KTH.
Sveriges högt ställda klimatmål - att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären år 2050 - kräver stora effektiviseringar på energiområdet. Inte minst när det gäller att modernisera fastigheternas klimatskal för att möta framtidens krav.
Swedisols vision är att svenska byggnader ska vara hållbara. Men vad menar vi egentligen med det? Utgångspunkten måste vara att vi bygger för människor och mänskliga behov vilket innebär mer livskvalitet till mindre resursintensiva investeringar. I begreppet livskvalitet ligger nämligen också andra viktiga byggnadsegenskaper. Bostäder måste vara komfortabla och säkra att bo i också.
Swedisols vd Mats Björs medverkar i det elfte avsnittet av podcasten FASTIGHET I FOKUS som handlar om effektiva klimatskal.
Det är bra att Miljömålsberedningen vill ändra hur man mäter byggnaders energieffektivitet. Men beredningen kan gå längre och föreslå att krav ställs direkt på byggnadens delar. Även ett mål om att halvera energianvändningen i befintligt fastighetsbestånd behöver formuleras och preciseras. Det framgår av isolerbranschorganisationen Swedisols remissvar på utredningens betänkande.
Nästan varannan svensk känner inte till att isolering av cellplast är mer brandfarligt än mineralull. Det framgår av en ny Sifoundersökning beställd av isolerproducenternas branschorganisation Swedisol. – Det är oroande att många svenskar inte kan skilja på brandfarlig och mindre brandfarlig isolering säger Mats Björs vd på Swedisol.
Vi har en akut bostadskris. Det har märkts här i Almedalen där frågor om miljö och byggande tar allt större plats. Vi har ministrar för bostad, infrastruktur, miljö, finans, socialförsäkringar, nyanländas etablering och arkitektur. Nu måste regeringen prioritera och hitta arbetsformer för att snabbt och effektivt kunna hantera en av vår tids största utmaningar för att bygga mer bostäder!
