Mellan 2007 och 2016 har det omkommit i genomsnitt 110 personer per år på grund av brand. 64 procent av svenskarna inte vet vilket material deras bostad är isolerad med. I byggprocessen kan en konstruktion ändras och ett material bytas ut mot ett annat. Detta utan att man vet vad det får för konsekvenser i form av till exempel minskat brandskydd.
Fler än 9 av 10 svenskar tycker att det är viktigt hur brandsäker deras bostad är. Det visar en ny Sifoundersökning på uppdrag av Swedisol. Samtidigt är allmänhetens kunskap låg om hur deras bostad är isolerad, och Swedisol efterfrågar nu bättre och tydligare information om olika byggmaterials brandsäkerhet.
Mellan 2013 och 2015 har lägenheterna i Sverige minskat sin energianvändning med sju procent. Det motsvarar cirka en megawattimme per lägenhet. Det visar Swedisols nya energieffektiviseringsindex som baseras på uppgifter från Sveriges kommuner. En rapport visar att mer än hälften av fastigheterna är i behov av energieffektivisering.
Drygt sex av tio svenskar vet inte hur deras bostad är isolerad. Det framgår av en Sifo-undersökning beställd av isolerbranschorganisationen Swedisol. Detta trots att valet av isolering har mycket stor betydelse för brandskyddet i bostaden, speciellt i flerbostadshus.
Sveriges klimatpolitiska ramverk och Energikommissionens ambitiösa mål om minskad energianvändning är avgörande för omställningen till förnybar energi. Men samtidigt riskerar beslut på EU-nivå och nya byggregler på nationell nivå att försvåra omställningen. Nu har energiminister Ibrahim Baylan ett unikt mandat att kämpa för en ambitiös EU-lagstiftning och samordnade nationella regelverk.
Swedisols styrelse har beslutat ställa sig bakom FN:s globala hållbarhetsmål och prioriterar målen Säkerställa hälsa samt Hållbara städer och samhällen för att bidra till de hållbara utvecklingsmålen. Swedisol har tagit fram ett åtgärdsprogram i sju punkter för att nå målen.
Byggnadsdirektivets energiprestanda (EPBD) och direktivet om energieffektivisering (EED) ska revideras och beslut ska fattas av EU-kommissionen i juni och sedan fastställas av parlamentet i november. Här måste Sverige ta en mer aktiv roll för att se till att vi får direktiv som verkar för riktig energieffektivitet i våra byggnader.
Om vi ska lyckas halvera energianvändningen måste Sveriges regering, riksdag och ansvariga myndigheter styra med fast hand och ställa krav på låg energianvändning i byggnader. Först och främst måste kraven ställas på energieffektiva klimatskal med låga värmegenomgångstal.
Det är bra att Boverket efter lång väntan presenterar förslag till ändrade byggregler för nära nollenergibyggnader. Men regelverket behöver kompletteras med krav på klimatskalet om framtidens byggnader ska vara verkligt energieffektiva. Det framgår av isolerbranschorganisationen Swedisols remissvar på myndighetens förslag.
Den parlamentariska Energikommissionen enades nyligen om att Sverige till år 2030 ska ha minskat energianvändningen med 50 procent jämfört med 2005. Det är ett ambitiöst mål och kräver ett samlat grepp som inkluderar alla samhällssektorer för att det ska kunna uppnås, skriver Anders Sandoff vid Handelshögskolan i Göteborg, Mats Björs, vd för Swedisol och Mikael Karlsson miljöforskare KTH.
Sveriges högt ställda klimatmål - att inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser i atmosfären år 2050 - kräver stora effektiviseringar på energiområdet. Inte minst när det gäller att modernisera fastigheternas klimatskal för att möta framtidens krav.
Swedisols vision är att svenska byggnader ska vara hållbara. Men vad menar vi egentligen med det? Utgångspunkten måste vara att vi bygger för människor och mänskliga behov vilket innebär mer livskvalitet till mindre resursintensiva investeringar. I begreppet livskvalitet ligger nämligen också andra viktiga byggnadsegenskaper. Bostäder måste vara komfortabla och säkra att bo i också.
