Nuvarande förslag till byggregler leder till att nya byggnader inte blir tillräckligt energieffektiva. Vi behöver styra mot mycket energieffektivare byggnader för att nå Sveriges klimat- och energipolitiska mål, men det verkar inte som att regeringen och Boverket hörsammat detta. Det Klimatpolitiska rådet bör göra en oberoende bedömning av de kommande förslagen under 2019.
I Sverige har vi årligen cirka 20 000 bränder med cirka 100 dödade och 1000 skadade. De mätbara samhällskostnaderna för bränder uppgår till minst 6 miljarder kronor per år. Dessutom har bränder en negativ inverkan på byggnadsbeståndets hållbarhet. Det behövs en skärpning i Plan- och byggförordningen för att förhindra eller begränsa skador vid brand.
Bara 1 av 10 privata fastighetsägare anser att brandsäkerhet är viktigast vid val av isolering. Allra viktigast är materialets isoleringsförmåga, men även priset väger tyngre än brandsäkerheten. Det framgår av en rapport som Swedisol beställt av Industrifakta.
Bara under de kommande fyra åren beräknas 35 miljarder kronor investeras i ny vindkraft och fram till 2040 över 200 miljarder kronor. Men förvånansvärt lite uppmärksamhet ges till hur effektivisering av våra byggnader kan bidra. Staten skulle kunna bidra till energieffektivare hus med lägre effektbehov och därmed göra besparingar på t ex ombyggnaden av kraftnätet.
Mellan 2013 och 2016 har lägenheterna i Sverige minskat sin energianvändning med 5,8 procent. Det motsvarar cirka 0,8 megawattimme per lägenhet. Med den takten kommer Sveriges lägenheter att nå energieffektiviseringsmålet först 2040, tio år för sent.
Vi vill vara tydliga med att Jonassons visioner om plusenergihus inte är någonting som vi argumenterar emot. Vår kritik handlar om att Boverket vill ge incitament att räkna bort egenproducerad energi på bekostnad av energieffektivisering, när vi i själva verket måste göra båda delarna.
Swedisol lämnade på måndagen in en stämningsansökan mot Hunton Fiber till Patent- och marknadsdomstolen. Hunton Fiber förmedlar bland annat en felaktig bild av att deras träfiberisolering är mer klimatsmart och ger ett säkrare brandskydd än konkurrenternas. Det gör marknadsföringen vilseledande, något som Swedisol arbetar för att motverka.
I dag går remisstiden ut för Boverkets förslag till nya byggregler. Enligt förslaget ska man kunna vikta den faktiska energianvändningen olika beroende på vilket energislag som används för att värma upp byggnaden. I sitt remissvar vill Swedisol nu att Boverket skärper kraven gällande energieffektivitet i sina byggregler, oavsett energikälla.
För att nå klimat- och energimålen och följa klimatlagen måste Boverket i de nya byggreglerna fokusera på byggnaders verkliga energieffektivitet, oavsett vilket energislag som används. Ju mindre energi våra byggnader använder, desto mer förnybar energi finns tillgänglig till andra sektorer. Trots det kom Boverket nyligen med förslag till nya byggregler som riskerar att dra i motsatt riktning.
Att minska energianvändningen för att undvika negativ klimatpåverkan är en ödesfråga. Men vi måste kunna hålla flera tankar i huvudet samtidigt. De isoleringsmaterial som lever upp till Swedisols syn på säkerhet, ljudisolering, livslängd, värmeisolering, fuktsäkerhet, återvinningsbarhet och brandsäkerhet kallar vi för ”god isolering”.
Vi har aldrig haft så många bostäder att underhålla som nu i Sverige. Kraven på boendekvalitet och energianvändning ser annorlunda ut idag jämfört med tidigare. Samtidigt är 800 000 bostäder i behov av renovering. För många föreningar och fastighetsägare kan det innebära en bra möjlighet att kombinera renoverings-kostnaden med en värdehöjande investering som exempelvis isolering.
Boverket har gjort beräkningar och kommit fram till att det finns ett visst utrymme att skärpa dagens energikrav för nya byggnader. Om Boverket skulle lyfta blicken och börja ta in alternativkostnaderna för klimatförändringarna i sina beräkningar skulle man snabbt komma fram till att det finns en enorm samhällsekonomisk lönsamhet i att energieffektivisera det svenska byggnadsbeståndet.