Swedwatch: Trosbaserade aktörer kan spela nyckelroll för rättvisa i samhällen som påverkas av gruvindustrin

En ny publikation visar hur trosbaserade aktörer kan bidra till att stärka tillgången till rättvisa och gottgörelse för samhällen som påverkas av gruvverksamhet. Guiden innehåller även rekommendationer till företag, investerare och stater om hur lokalt förankrade lösningar kan stärkas i några av världens mest utsatta gruvregioner. Publikationen lanseras den 5 juni vid Eastern Africa Exchange Platform on Business and Human Rights i Arusha, Tanzania.

Samhällen i Great Lakes-regionen och Afrikas horn utsätts för omfattande människorättskränkningar och miljöskador kopplade till utvinningsindustrin – samtidigt som möjligheterna till rättvisa och gottgörelse ofta är mycket begränsade. En ny guide från Swedwatch, FECCLAHA (The Fellowship of Christian Councils and Churches in the Great Lakes and Horn of Africa) och Act Svenska kyrkan, med stöd från CCT (Christian Council of Tanzania), lyfter den avgörande roll som trosbaserade aktörer kan spela för att ändra på detta.

– Människor som lever med konsekvenserna av utvinningsindustrin lämnas alltför ofta utan fungerande möjligheter till upprättelse. Den här vägledningen visar att lösningar finns – men att det krävs samordnade insatser från aktörer längs hela värdekedjan, säger Benjamin Claeson, programansvarig på Swedwatch och huvudförfattare till guiden.

I publikationen "Restoring Faith in Remedy — How faith actors can enable communitydriven grievance mechanisms" beskrivs allvarliga konsekvenser av utvinningsverksamhet, som miljöförstöring, hälsorisker, förlust av försörjning, våld och kränkningar av markrättigheter. Samtidigt är befintliga klagomålsmekanismer ofta otillgängliga, dåligt kommunicerade och saknar förtroende hos de samhällen som påverkas.

-Det krympande utrymmet för civilsamhället i regionen innebär också att försök att dokumentera övergrepp och föra dialog med företag och myndigheter i allt högre grad möts av hot, gripanden, våld och administrativa hinder. I många fall lämnas klagomål utan åtgärd, vilket bidrar till ökade konflikter och långsiktiga skador, säger Benjamin Claeson.

En central slutsats i vägledningen är den viktiga roll som trosbaserade aktörer kan spela. Som lokalt förankrade och betrodda institutioner fungerar religiösa ledare ofta som en första kontaktpunkt för drabbade samhällen.

– Trosbaserade aktörer finns nära lokalsamhällen och har därför en unik möjlighet att skapa förtroendefulla och långsiktiga dialoger, samtidigt som de kan driva på för skydd och rättvisa för utsatta och marginaliserade grupper, säger Monica Njoroge, Programme Manager vid FECCLAHA.

Publikationen innehåller konkreta rekommendationer riktade till företag, investerare, offentliga upphandlare och stater. Den betonar att ansvaret för gottgörelse inte enbart ligger hos gruvbolag, utan kräver samordnade insatser längs hela värdekedjan.

Kort dokumentär som belyser hur gruvindustrins expansion i Tanzania påverkat ett lokalsamhälle där invånare tvingades lämna sina hem när gruvverksamheten expanderade. Filmen är producerad av Swedwatch.

Viktiga rekommendationer
Vägledningen innehåller 24 konkreta rekommendationer för hur klagomålsmekanismer bör utformas för att möjliggöra lokalt förankrade vägar till gottgörelse.

Rekommendationerna har identifierats av religiösa ledare och samhällen som påverkas av gruvindustrin och omfattar bland annat hur mekanismer kan göras tillgängliga och transparenta, samt vikten av oberoende styrning för att hantera klagomål.

Rekommendationerna omfattar också behovet av att samhällen ges utrymme för organisering och att de får tillgång till information om värdekedjan.

Vägledningen lyfter även fram följande rekommendationer för aktörer längs värdekedjan:

• Använd inflytande längs hela värdekedjan: Företag, investerare och offentliga upphandlare måste ställa krav på meningsfull dialog med berörda intressenter och fungerande klagomålsmekanismer. Vägledningen innehåller flera konkreta rekommendationer för hur det kan genomföras.
• Möjliggör lokalt förankrad tillgång till gottgörelse: Aktörer i värdekedjan bör aktivt samarbeta med lokala aktörer – inklusive trosbaserade nätverk – och stödja oberoende och tillgängliga mekanismer som utgår från drabbade samhällens behov och prioriteringar.
• Stärk ansvarsskyldighet och tillsyn: Stater måste säkerställa effektiv tillsyn av due diligence-krav, stärka granskningen av klagomålsmekanismer och garantera tillgång till rättvisa för drabbade samhällen.

– Att säkerställa tillgång till gottgörelse är inte bara ett ansvar för utvinningsbolag – det kräver samordnade insatser längs hela värdekedjan. Utan detta kommer samhällen fortsatt att bära kostnaderna för utvinningen utan möjlighet till upprättelse, säger Benjamin Claeson.

Gruvverksamhet kan ge upphov till omfattande och sammanflätade miljöeffekter för lokalsamhällen. Dessa drivs framför allt av föroreningar, förändrad markanvändning och hög vattenförbrukning. Tillsammans skapar de komplexa utmaningar som påverkar biologisk mångfald, ekosystem, människors försörjning och hälsa, samtidigt som de förstärker varandras effekter.
FOTO: Goldgruva i Geita, Tanzania (Swedwatch).

FAKTA OM METOD:
Publikationen bygger på sex års samarbete mellan Swedwatch, Act Svenska kyrkan och FECCLAHA. Den baseras bland annat på regionala lärandeforum med religiösa ledare, ett pilotprojekt i Tanzania om samhällsdialog kring gruvindustrins påverkan samt intervjuer med 22 religiösa ledare från gruvpåverkade samhällen i sex länder i Great Lakes-regionen och Afrikas horn.

Allt intervjumaterial har anonymiserats för att skydda deltagarna.

FAKTA:
*Akt Svenska kyrkan arbetar med humanitärt bistånd och utvecklingssamarbete utifrån en tros- och människorättsbaserad ansats.

*FECCLAHA (The Fellowship of Christian Councils and Churches in the Great Lakes and Horn of Africa) är en regional trosbaserad organisation med huvudkontor i Kenya. Organisationen samlar kyrkor och kyrkoråd i regionen kring frågor som fredsbyggande och konflikthantering.

*Swedwatch är en oberoende ideell organisation som granskar företags påverkan på människor och miljö.

*CCT (Christian Council of Tanzania) är en paraplyorganisation för protestantiska samfund och kyrkorelaterade organisationer i Tanzania och medlem i FECCLAHA.