Mindre energiförlust, ökad effektivitet och möjlighet till högre frekvens - kiselkarbid i kraftelektronik har många fördelar jämfört med kisel. Oro kring tillförlitlighet och kostnad har ändå gjort att många valt bort kiselkarbiden. Nu ska fem nya forskningsprojekt råda bot på osäkerheten.
Hur kan en ny Öresundsbro byggas utan utsläpp av växthusgaser? Det är uppgiften i en innovationstävling som inleds i höst. Under ett års tid ska två lag jobba med ett fiktivt brobygge, utan utsläpp från till exempel betong- eller stålkonstruktioner. Startskottet för innovationstävlingen går i oktober och Swerea MEFOS representeras av Chuan Wang, adjungerad professor och forskare.
Igår invigdes den nya Stepwise-anläggningen på Swerea MEFOS i Luleå. Bygget har pågått sedan april 2016, och här ska ett processkoncept för att förädla masugnsgas och avskilja koldioxid demonstreras och vidareutvecklas.
Anläggningen består bland annat av två nya byggnader som inrymmer kompressorer och reaktorer, en investering på ca 70 miljoner kronor. En nybyggd 640 meter lång gasledning från
Swerea IVF har en nyckelroll i det nystartade projektet CIRCit som ska hjälpa den nordiska industrin att övergå till cirkulär ekonomi och bana väg för ett modernt hållbarhetstänkande. Målet med projektet är att den nordiska industrin ska etablera sig som föregångare på fältet och samtidigt stärka sin ställning på en starkt konkurrensutsatt internationell marknad.
Genom att använda biokol vid masugnsbaserad ståltillverkning skulle koldioxidutsläppen på kort sikt kunna minskas med upp till 30 procent. I ett nystartat forskningsprojekt som drivs av Swerea MEFOS ska metoderna vidareutvecklas och testas på SSAB.
8 nya projekt inom Swerea ska utreda allt ifrån återvinningsprocesser till användningsområden för det återvunna materialet. – Forskning på återvinning är inte bara önskvärt utan en nödvändighet för att möta framtidens klimatutmaningar och skapa ett hållbart samhälle, säger Mats Holmgren teknisk direktör på Swerea.
I dag är det möjligt att tillverka blyfri mässing, och efterfrågan på den ökar. Under paradigmskiftet från mässing med bly − till mässing utan bly − är det dock viktigt att kunna återvinna befintligt skrot på bästa sätt till dess hela mässingscykeln är blyfri. Swerea MEFOS ska i ett nytt projekt utveckla metoder för att separera metallerna vid mässingsåtervinning och därmed får en blyfri råvara.
Inom materialforskning är karakterisering av materialens egenskaper med högupplösande elektronmikroskopi avgörande för att förstå och kunna utveckla befintliga och nya material. Därför är det oerhört kul att kunna presentera CEM4MAT som är ett nytt nationellt centrum i Mälardalen för elektronmikroskopi.
Konkurrenskraften hos svensk tillverkningsindustri ska stärkas genom att förena de digitala och fysiska värdekedjorna för additiv tillverkning av storskaliga komponenter. Fördelar som ökad flexibilitet och kortade ledtider kommer att visas genom en serie fallstudier i ett nytt test- och demonstrationsprojekt.
För andra året i rad placerar sig Swerea MEFOS i toppen bland svenska forskningsorganisationer när det gäller finansiering från EU, visar en rapport från Vinnova. Forskningsinstitutet är också största mottagare av EU:s forskningsmedel i Norrbotten 2016, och vd Eva Sundin ser att forskningen gynnar svensk utveckling.
Kan värdefullt innehåll från pappers- och massaindustrins restprodukter bli råvaror i metallurgiska processer? Vinnova har beviljat 10 miljoner kronor till ett projekt där Swerea MEFOS tillsammans med företag från olika branscher ska utveckla nya innovativa lösningar för att minska industrins miljöpåverkan.
Metallindustrin tillsammans med pappers- och massaindustrin är två av de största industr
En ny testbädd för lättviktsprodukter ska bidra till ökad svensk konkurrenskraft och ett mer hållbart samhälle. Testbädden ska hjälpa industrin att möta krav på materialegenskaper och hållbar livscykel genom att hantera helhetslösningar, inte bara enskilda material, tillverkningsmetoder eller återvinningstekniker.
