Möjligt att tillverka mineralull med restprodukter från aluminiumindustrin

Ett lyckat forskningsprojekt visar på möjligheten att tillverka mineralull med mindre miljöpåverkan än idag. Anodiseringsslam – en restprodukt från aluminiumindustrin – kan användas vid tillverkningen, då det visat sig vara tekniskt möjligt att skapa briketter av slammet.

– För att kunna tillämpa det här i industriell skala krävs försök i större skala för att kunna säga något slutgiltigt om till exempel effekten av utsläpp, men resultaten av projektet är både hoppfulla och intressanta!

Vid ytbehandling av aluminiumprodukter med anodisering, blir restprodukten ett anodiseringsslam som innehåller aluminiumhydroxid. I Sverige går en liten del av detta slam till framställning av vattenreningskemikalier, men den största delen deponeras. En uppskattning är att det totalt i Sverige rör sig om 8000 ton anodiseringsslam som hamnar i deponier. Från de bolag som deltog i projektet handlar det om 6000 ton.

– Deponi är förstås inte en ideal lösning varken ur ekologisk eller ekonomisk synpunkt, konstaterar Sara Rosendahl som i projektet AluKrets-II kunnat visa att slammet istället skulle kunna användas i tillverkningen av mineralull, eftersom restprodukten innehåller aluminiumhydroxid.

I projektet AluKrets-II har forskarna visat att det är tekniskt möjligt att skapa briketter av slammet. Briketter som skulle kunna användas i de kupolugnar som idag används vid tillverkning av mineralull i Sverige.

– Utmaningen låg i att hitta den optimala materialmixen för briketter tillverkade av slammet. Det lyckades vi med, i den skala vi arbetat med i den här förstudien.

Fakta

Det avslutades projektet AluKrets-II har varit finansierat av Vinnova, Formas och Energimyndigheten genom det strategiska innovationsprogrammet Metalliska material. Projektledare har varit Sara Rosendahl, Swerim, som är nöjd med utfallet.

Projektet AluKrets-II har genomförts hos Swerim i samarbete med Hydro Extrusion Sweden, Profilgruppen, Klarvik, Ahlins och Paroc. Den totala budgeten var 1,96 miljoner kronor varav 980 000 kronor från Vinnova.

För mer information

Projektledare Sara Rosendahl, 070-742 40 73, sara.rosendahl@swerim.se