Trafikverkets tolvårsplan – samma vinnare, samma förlorare som alltid

Den nationella planen för transportinfrastruktur ska skapa tillgänglighet och utvecklingskraft i hela landet enligt Riksdagens mål. Men statens satsningar hamnar i ett fåtal län.Det visar Handelskammarens senaste digitala rapport ”Hela kungariket och halva pengarna” som publiceras idag. Samtidigt lämnas stora delar av Sverige återigen utan investeringar. I flera fall sker detta trots växande trafik, ökande befolkning och ett starkt näringsliv.

Trafikverket lade ett förslag under hösten 2025 och våren 2026 fattar regeringen sitt beslut. Planen omfattar både underhåll och helt nya investeringar mellan 2026–2037. Riksdagens mål är en viktig utgångspunkt och slår fast att transportsystemet ska bidra till utvecklingskraft i hela Sverige.

I rapporten har Handelskammaren gått igenom de fem senaste nationella planerna sedan 2010. Granskningen visar att fördelningen av infrastruktursatsningar mellan länen i praktiken varit oförändrad i ett kvarts sekel. Samma län återfinns i toppen och i botten.

Ett tydligt exempel är Stockholm och Skåne som har nästan identiska nivåer av trafikarbete. Trots detta föreslås Stockholm tilldelas cirka 25 procent av planens totala medel, medan Skåne får omkring 3 procent.

- Exempelvis har Kalmar län haft lägst investeringar sedan 2010 och i det nya förslaget tilldelas länet noll procent av de nationella satsningarna. Detta trots att länet står för cirka 2 procent av befolkningen, 2 procent av BNP och närmare 3 procent av landets trafikarbete. Det blir fel i förhållande till riksdagens mål, säger Per Tryding, vice vd på Handelskammaren.

Även län som Jämtland, Västmanland, Värmland och Dalarna återfinns längst ned i fördelningen trots ökande trafik och växande behov.

Trafiken ökar men investeringarna uteblir

Statistiken visar att trafiken på både väg och järnväg ökar i hela landet. Västmanland har exempelvis haft den största ökningen av vägtrafik i Sverige sedan 2014, med 16 procent. Trots detta föreslås länet få omkring en miljard kronor mindre i infrastruktursatsningar jämfört med tidigare planer.

- Skillnaderna ökar. De som brukar få minst får ännu mindre nu. Detta är problematiskt eftersom trafiken ökar i hela landet. Län som Örebro och Halland växer snabbare än Västra Götaland och ligger i nivå med trafikökningen i Stockholm, säger Per.

Samtidigt påpekar Handelskammaren att Sverige behöver mycket ny infrastruktur.

- Det är inte fel att satsa i Norrbotten eller Göteborg, men Sverige kan inte bara satsa där. Nu blir det som om ett tiotal län får dela på “det som blir över” när ett fåtal storsatsningar genomförs, avslutar Per Tryding

Ta del av hela rapporten på Handelskammarens hemsida