Hur blir koldioxidinfångning verklighet?

Sysav och Öresundskraft ordnade ett fullsatt seminarium i Almedalen, där EU-parlamentariker, riksdagspolitiker, Fossilfritt Sverige och nätverket KLIMPO diskuterade utmaningar och möjligheter med CCS på avfallskraftvärmeverk.

Sysav och Öresundskraft har båda pågående projekt med sikte på koldioxidinfångning - Carbon Capture and Storage. En sammanlagd potential om 800 000 ton koldioxid från Sysavs avfallskraftvärmeverk vid Spillepeng i Malmö och Öresundskrafts Filbornaverk i Helsingborg. Möjligheten att bygga CCS-anläggningar är avfallsbranschens största klimatfråga. Ännu finns många osäkerheter, framförallt kring politik, finansiering och marknad för negativa utsläpp. Vad sades under seminariet "Hur blir koldioxidinfångning verklighet? Tekniken finns men hur skapar vi en långsiktig marknad?"

Hur ska projekten finansieras?

Karolina Unger - Den viktigaste delen just nu är att få i gång omvända auktioner. Statligt stöd för lägsta anbud per ton avskild koldioxid. Det är en samhällstjänst man gör, vi städar atmosfären på koldioxid som har släppts ut sen industrialismens början. Om staten investerar i dessa projekt, så investerar man också i svensk industri.

Emma Wiesner -Tittar man på den tunga investeringen, så finns det EU:s innovationsfond. Jag tycker att man från svenskt håll skulle kunna komplettera med investeringsstöd, Klimatkliv eller annat, för att hjälpa till med investeringen.

Malin Strand - Vad är statens roll generellt när det gäller att minska risken i tunga investeringar? Tydliga politiska mål och riktningar minskar risken för investeringar, och då kan man minska kapitalkostnader. Till exempel hjälp med infrastruktur.

Kolsänkor och fossila utsläpp

Emma Wiesner - Vi måste se på kolsänkor på samma sätt som vi ser på utsläpp. Det är ju inte svenska staten som har utsläpp, utan det är ju SSAB och Boliden och Sysav som har utsläpp, och de genereras och räknas ihop och blir det svenska utsläppet. På samma sätt måste vi se på negativa utsläpp – det skapas negativa utsläpp som har genererats i Sverige och det samlat blir det svenska. Och där tycker jag att Energimyndigheten har landat lite märkligt, här måste man ju som köpare av en kolkredit kunna använda den och lita på att den är min. Kommissionen försöker hitta ett system som certifierar kolsänkor. När vi har gjort det kan man börja ta betalt för det.

När vi talar om stödsystem pratar man i huvudsak om bio-CCS, men avfallsbranschen som hanterar samhällets fossila material har både biogena och fossila utsläpp. Hur ska vi göra för att finansiera infångande av den fossila delen av utsläppen?

Emma Wiesner - Nu kommer vi till pudelns kärna, EU:s svarta hål. På EU-nivå regleras utsläpp till atmosfären. Det finns ingen lagstiftning som på något sätt reglerar fossil koldioxid som går in i produkter, det är ett jätteproblem. Nu har vi äntligen lagt in hela avfallssektorn i EU/ETS så att alla är med på lika villkor i utsläppshandeln. Men vad gör vi då med det som går in i produkter? Idag är det ingen skillnad på en grön, återcirkulerad eller fossil kolatom, det är ingen prisskillnad. Nästa mandatperiod måste handla om detta.

Anders Östlund - Sveriges integrerade avfalls- och energisystem är ganska unikt, där måste vi kriga för rätt förutsättningar. Plast i avfallet kommer ju inte att försvinna bara för att vi hoppas, det kommer att ta jättelång tid. Det finns en fara med att bara prata bio-CCS.

Vad förväntar ni er av politiken, Sysav och Öresundskraft?

Malin Dahlroth - Stöd i den här frågan, och att man i Bryssel inte glömmer bort den fossila delen, så att vi kan konkurrera på likvärdiga villkor.

Anders Östlund - Tar vi bort avfallsförbränningen skulle vi få mycket stora problem, och plasten kommer inte att försvinna inom överskådlig framtid. Ni jobbar såklart med långsiktig politik, men vi behöver fixa något här och nu, så att de första investeringarna kommer igång. Här behöver Sverige göra en gemensam kraftsamling - hur får vi det här att hända? Det är en möjlighet för Sverige att etablera ny industri – hur kan vi göra det samtidigt som vi jobbar med långsiktig politik?

- När man talar om alla de klimatsatsningar som har gjorts i Sverige med ganska blygsam effekt, så skulle det vara ganska billigt att bygga de tio första CCS-anläggningarna och sänka utsläppen drastiskt.

Vad står på Att-göra-listan för politiker nu?

Monica Haider - Att Energimyndigheten kör på så att de kommer igång med negativa auktioner, men också ser till att det finns pengar i budgetarna till Klimatklivet och Industriklivet så att det finns medel till investeringarna.

Emma Weisner - Mest kritiskt just nu är förhandlingar för att få ihop första delarna av carbon removals. Sen måste vi från parlamentet att pusha kommissionen – vad ska hända sen, vad ska kolkrediterna användas till, vem ska köpa dem, hur ska vi skapa marknaden, hur ska vi se till att varje medlemsland bidrar med sin del? Vi måste från svenskt håll vara proaktiva och till 2040-agendan, få in den fossila plasten och ha ett koldioxidskuldmål för varje land.

Karolina Unger - De viktigare här just nu är acceptansen, vi måste få till ramarna, certifiering, bokföringsregler, standarder. Och de måste vi få till nu, om vi ska få några anläggningar på plats. Och optimism! Det finns många hinder men om vi är lösningsfokuserade så kommer vi att fixa det här.