Utblick: Digitalisering – Modern teknik i idrottens tjänst

I friidrottsvärlden och då speciellt inom löpning finns det ett stort antal rekord som har stått sig under väldigt lång tid och som ser ut att vara oslagbara. Kan man med modern teknik hjälpa atleter att prestera bättre för att dessa rekord en vacker dag kommer att slås? Det är en fråga som är svår att besvara men redan idag tittar Tata Consultancy Services (TCS) på en rad olika innovativa lösningar för just detta ändamål.

De oslagbara rekorden?

Idrottshistorien är fylld av världsrekord som ännu idag står sig. Varför det är så låter vi vara osagt även om det finns många spekulationer om detta. Men faktum kvarstår att det finns flera rekord ingen har varit i närheten av att slå.

Nedan följer ett par exempel på ”oslagbara” rekord:

• 800 meter för damer, 1983, Jarmila Kratochvilova, dåvarande Tjeckoslovakien, 1:53.28.
• 400 meter för damer, 1985, Marita Koch, dåvarande Östtyskland, 47,60 sekunder
• 100 meter för damer, 1988, Florence Griffith-Joyner, USA, 10,49 sekunder
• 200 meter för damer, 1988, Florence Griffith-Joyner, USA, 21,34 sekunder
• Diskus för herrar, 1986, Jürgen Schult, dåvarande Östtyskland, 74,08 meter

På hemmaplan har vi Linda Haglunds svenska rekord på 100 och 200 meter för damer på 11,16 respektive 22,82 sekunder vilka sattes 1980 respektive 1979.

Lidingöloppet

TCS Lidingöloppet är världens största terränglopp som engagerar tusentals löpare varje år. Det första loppet arrangerades 1965 och deltagarna sprang en 30 km lång bana som länge var den enda distansen. Idag, 55 år senare arrangeras över tio olika lopp.

Det snabbaste Lidingöloppet över 30 kilometer är på 1:33.33, vilket innehas av kenyanen Isaac Chemobwo, och sattes redan 1998. På frågan om varför rekordet stått sig så länge svarar Krister Svensson, generalsekreterare för Lidingöloppet, att det finns flera saker som spelar in. Han nämner bland annat att det var fler internationella långdistansstjärnor som deltog på den tiden vilket bidrog till att dra upp tempot på loppet.

- Det var helt enkelt fler som fokuserade på Lidingöloppet och förberedde sig för att vara som bäst under loppet. Till exempel så bodde flera östafrikanska löpare vissa år i flera veckor på Bosön på Lidingö och tränade på banan, säger Krister. En annan faktor till att fler vassa löpare kom till Lidingöloppet var att det var fördelaktigare för dem rent ekonomiskt att vara med då än vad det är idag.

- Det behövs rätt förutsättningar för att rekordet ska slås. Förutsättningar i form av rätt väder, flera löpare som kan springa snabbt, att någon ”går för det” hela vägen, fortsätter Krister.

Krister tror absolut att modern teknik för, till exempel, kosthållning, träning på rätt typ av bana, formtoppning och rätt sömn kan vara en väg till att slå rekordet. Men då krävs det att konkurrenssituationen, väder och andra förutsättningar också finns där avslutar han.

Digitala tvillingar

Kan modern teknik hjälpa dagens atleter att slå dessa rekord? Ja, vi på TCS tror att den åtminstone kan hjälpa till att närma sig dessa tider. När vi pratar modern teknik så handlar det inte om mekaniska hjälpmedel utan snarare om att använda den för att optimera träningen och kunna toppa formen.

TCS ledande futurist Frank Diana talar ofta om hur digitala tvillingar har stor potential för att hjälpa idrottare att uppnå bättre resultat. Tekniken används redan idag inom flera olika områden såsom för att bygga infrastruktur, stadsplanering och till och med av läkare för att ge insikter om hur en patient kan komma att reagera på ett kirurgiskt ingrepp.

Steget är inte så långt från att göra en digital tvilling av en del av människokroppen till att göra en av en hel människa. I det här fallet en elitidrottare. Med en sådan digital tvilling skulle det kunna vara möjligt att simulera hur en idrottares kropp reagerar på olika träningsprogram, banans förhållanden såväl som program för kosthållning för att hjälpa dem att prestera bättre.

För att skapa en digital tvilling används sensorer och data från originalet, oavsett om det handlar om en maskin, en stad eller människokroppen. Den inhämtade informationen analyseras sedan av AI-algoritmer för att skapa en virtuell kopia som därefter kan användas för att utvärdera olika typer av scenarion.

För en långdistanslöpare skulle en digital tvilling kunna göra det möjligt att optimera formkurvan inför tävlingen genom att förutspå hur kost och träning bäst kommer till sin rätt. Andra fördelar som en digital tvilling skulle kunna bidra med är genom att förutspå bästa sättet att genomföra loppet, hur de ska hushålla med sin energi samt när de behöver öka eller slå av på takten. Hur de ska lägga upp sin taktik helt enkelt.

I förlängningen skulle detta kunna kopplas till VR och sensorer så att löparen kan uppleva loppet helt virtuellt. Framtiden ser onekligen oerhört spännande ut även om vi idag inte vet om tekniken kan bidra till att alla gamla rekord ersätts av nya i modern tid. Men vi hoppas att det kommer att bli så.

TCS, hälsa och välmående

TCS är starkt engagerade i, och arbetar kontinuerligt för, hälsa och välmående, både för företagets anställda och för samhället i stort. Som en del i detta är TCS stolta sponsorer till några av världens största maratonlopp – bland andra London, Amsterdam, Boston, New York och Mumbai Marathon. I Sverige är TCS sedan 2016 titelsponsor för TCS Lidingöloppet som hålls i september varje år. TCS stödjer evenemanget både ekonomiskt och genom att bidra med teknisk expertis och innovationer, bland annat genom den officiella appen som gör det enkelt att engagera sig i loppet – både som åskådare och deltagare.