Dricksvattnet i Linköping 150 år

I år är det 150 år sedan Linköpingsborna fick tillgång till kommunalt dricksvatten. Det är också 65 år sedan Tekniska verken tog över stadens vattenförsörjning. Tack vare långsiktig planering, två vattentäkter och ett välskött ledningsnät har Linköping aldrig behövt införa bevattningsförbud.

– Det känns både roligt och betydelsefullt att få uppmärksamma 150 år av kommunalt dricksvatten i Linköping. Vatten är vårt viktigaste livsmedel och att varje dag kunna leverera friskt och gott dricksvatten är något vi ska vara både stolta och ödmjuka inför, säger Liselott Myrbråten, divisionschef för Vatten och avfall på Tekniska verken.

De första anläggningarna för vattenförsörjning byggdes av Linköpings vattenaktiebolag under 1800-talet och blev senare en del av den kommunala infrastrukturen. Med kommunalt vatten fick invånarna tillgång till rinnande vatten i hemmen, förbättrad hygien och ett ökat brandskydd – en avgörande milstolpe i stadens utveckling.

Sedan 1961 ansvarar Tekniska verken för stadens vattenförsörjning. Linköping har två vattenverk – Råberga och Berggården – som får sitt vatten från två olika vattensystem, Stångån och Motala ström. Systemet är byggt så att ett vattenverk kan försörja hela staden med dricksvatten om det andra skulle tas ur drift. Tack vare långsiktig planering och god tillgång till vatten har Linköping heller aldrig behövt införa bevattningsförbud.

– Vi har bra förutsättningar och ett robust system som garanterar en trygg vattenförsörjning. Men det krävs också rätt kompetens och människor som tar hand om hela processen. Varje steg är viktigt – varifrån vattnet kommer, hur anläggningarna fungerar och att ledningsnätet håller hög kvalitet, något vi ständigt arbetar med, säger Liselott Myrbråten.

Välfungerande vattennät med låga vattenförluster

Precis som många andra kommuner står Linköping inför utmaningar kopplade till ett åldrande ledningsnät och behovet av att förnya vatten- och avloppssystemen. Samtidigt är Linköpings drickvattennät i jämförelsevis gott skick. Med vattenförluster under tio procent ligger kommunen långt under det nationella genomsnittet, som enligt Svenskt Vattens statistik ligger omkring 16–20 procent.

En del i att minska belastningen på systemen är också att öka kunskapen om hur olika val påverkar vatten och avlopp.

– Vad vi spolar ner i toaletten påverkar både reningsprocessen och miljön. Som en del av arbetet med att sprida kunskap om vatten och kretslopp tar Tekniska verken regelbundet emot skolklasser på visningar vid reningsverket. Där får elever lära sig mer om hur vattnet tas om hand och renas, samtidigt som de får en ökad förståelse för vatten som livsviktig resurs, säger Liselott Myrbråten.

Fakta: Dricksvattnet i Linköping – viktiga årtal

• 1873 – Linköpings vattenaktiebolag bildas.
• 1876 – Invånarna får tillgång till kommunalt dricksvatten.
• 1907 – Vattenverksamheten övertas av Linköpings stad och blir en del av den kommunala verksamheten.
• 1910 – Vattentornet på Kanberget byggs.
• 1958 – Vattentornet i Berga hage togs i drift.
• 1961 – Vattenverksamheten blir en del av Tekniska verken.
• 2010-talet – Moderna investeringar i vattenrening, bland annat UV-teknik.

För mer information, kontakta gärna:

Liselott Myrbråten, divisionschef för Vatten och avfall, Tekniska verken
Telefon: 013-20 80 43
E-post: liselott.myrbraten@tekniskaverken.se