Kraftigt förhöjda halter av PFAS i svenska kräftor

Svenska kräftor innehåller så höga halter av hälsofarliga PFAS-ämnen att en vuxen bara kan äta tre till sex kräftor per vecka för att klara sig under riktvärdet. Nivåerna är långt över de som finns i importerade kräftor. Det visar Testfaktas kräfttest.

– I praktiken bör man alltså enligt riktvärdet inte äta mer än en handfull svenska kräftor på skivan. Det är ett resultat som manar till eftertanke, säger Torbjörn Synnerdahl, projektsansvarig på laboratoriet Eurofins.

Just nu är det kräftsäsong och många svenskar frossar i det älskade skaldjuret. Nyhetsbyrån Testfakta har låtit Eurofins i Lidköping analysera förekomsten av så kallade PFAS-kemikalier i åtta fabrikat av frysta och färska kräftor som säljs i svenska butiker.

PFAS kopplas samman med sämre immunförsvar hos barn, leverskador och sköldkörtelrubbningar. De mest kända PFAS-ämnena – PFOS och PFOA – misstänks även vara cancerframkallande.

Testresultatet visar att de svenska kräftorna har kraftigt förhöjda värden av PFAS. Högst halt har Ullmo från svenska insjöar med 14 062 nanogram (ng) per kilo. Det kan jämföras med 106 ng/kg för Fiskeriets turkiska kräftor och lägsta noteringen, 20 ng/kg för Ullmos egyptiska kräftor.

Testfakta har räknat ut hur många kräftor som en person på 70 kilo kan äta på en vecka utan att nå EFSA:s riktvärde. För de svenska kräftorna blir det 22 till 34 gram kräftkött, vilket motsvarar 3 till 6 kräftor. Motsvarande antal för importerade kräftor varierar från 64 till 1 973 kräftor.

– Det krävs ett förbud för tillverkning och användning av alla PFAS på EU och global nivå, säger Åke Bergman, professor emeritus i miljökemi. Vad gäller kräftorna tycker jag att man ska begränsa intaget av kräftor med höga PFAS-halter och samtidigt fråga vad man vet om andra miljöföroreningar i de kräftor man köper, säger han.

– Stämmer uppgifterna pekar det på att svensk miljö är mer förorenad än de andra miljöerna där det finns vilda kräftor, säger Åke Bergman.

Bakgrund PFAS

PFAS (poly- och perfluorerade alkylsubstanser) är ett samlingsnamn för en grupp kemikalier som finns överallt i vår omgivning, i till exempel stekpannor, skor, regnkläder, brandskum och kosmetika. Totalt finns cirka 5 000 olika PFAS-ämnen, men endast en bråkdel av dem är testade ur ett hälsoperspektiv.

PFAS kallas ibland evighetskemikalier eftersom de inte bryts ned i naturen och lagras i kroppen hos djur och människor.

Under senare år har studier som påvisat PFAS-förorenat dricksvatten på flera ställen i Sverige fått stor uppmärksamhet. Jämfört med många andra längder hämtar vi i Sverige en stor andel av vårt dricksvatten från insjöar, åar och brunnar. Stora mängder PFAS har också uppmätts i vattendrag och fiskbestånd som ligger nära flygplatser där brandskum, som innehåller PFAS-kemikalier, använts vid övningar.

För dricksvatten ligger det svenska PFAS-gränsvärdet på 100 nanogram (ng) per liter, men enligt ett aktuellt förslag från Livsmedelsverket ska det kraftigt reduceras till 4 ng/liter. Danmark har som jämförelse nyligen infört ett gränsvärde på 2 ng/liter

Forskningen kring PFAS är fortfarande i sin linda när det kommer till de långsiktiga effekterna, men allt fler studier pekar på en ökad risk för negativa hälsoeffekter som sämre immunförsvar hos barn, leverskador och hormonstörningar. De mest kända PFAS-ämnena – PFOS och PFOA – misstänks även vara cancerogena och ge negativa effekter på fortplantningsförmågan.

Nyligen presenterades en studie från EU-stödda The European Human Biomonitoring Initiative som uppmätt PFAS-nivåer i blodet hos tonåringar i nio länder inom EU. Studien visade att svenska tonåringar låg i topp och i alla länder – utom Spanien – överskreds gällande riktvärden. Enligt studien tycks det finnas ett samband mellan höga PFAS-nivåer och stort intag av ägg, fisk, inälvsmat och lokalproducerad mat.

De riktvärden som använts i testet är framtagna av den europeiska livsmedelssäkerhetsmyndigheten, EFSA.