Idag presenterar Trafikanalys en delredovisning i uppdraget att granska och följa upp Trafikverkets arbete med kostnadskontroll inom ramen för den nationella planen för transportinfrastruktur. Redovisningen innehåller åtta förslag till regeringen och Trafikverket för att förbättra transparensen och kvaliteten i de beslutsunderlag som tas fram och för att utveckla lärandet och styrningen.
Trafikanalys publicerar i dag den årliga uppföljningen av hur transportsystemet har utvecklats i förhållande till de transportpolitiska målen. Kostnaderna för resor och transporter har blivit mer överkomliga för medborgare och näringsliv, jämfört med de senaste åren. Samtidigt är transportsektorns klimatmål till 2030 nu mycket svårt att nå.
Elektrifieringen av transportsystemet kommer att innebära ett större behov av samverkan mellan energi- och transportsystem. Traditionellt har dessa system varit separerade, något som nu kommer att förändras. I ett kunskapsunderlag lyfter Trafikanalys fram flera tänkbara konsekvenser och frågor som kan uppstå vid en storskalig elektrifiering av transportsektorn.
Användningen av privatägda eldrivna enpersonsfordon har ökat kraftigt de senaste åren. De ger flexibla transportlösningar, men informationen om fordonen och hur de får framföras brister. Med en ökad användning har också antalet olyckor med elsparkcyklar ökat, inte minst bland barn och unga. Efter en kartläggning av området understryker Trafikanalys behovet av tydligare information.
Stigande kostnader i planeringen för transportinfrastruktur är ett väldokumenterat och komplext problem. Det visar Trafikanalys första redovisning i uppdraget att granska Trafikverkets arbete för en bättre kostnadskontroll. Svagt samordnade system för informationshantering eller system som inte används fullt ut begränsar möjligheterna att följa förändrade kostnader och orsakerna bakom.
2023 var ett händelserikt år i det svenska transportsystemet och i transportpolitiken både inrikes och på EU-nivå. Trafikanalys konstaterar i en uppföljning av de transportpolitiska målen att flera utmaningar kvarstår för att vi ska närma oss uppsatta mål och etappmål.
Trafikanalys prognos för vägfordonsflottans utveckling visar på ett lågt antal nyregistrerade fordon de kommande åren. Under 2024 väntas nyregistreringarna nå sin lägsta nivå sedan 2009, för att 2025 och 2026 öka något till följd av ett förbättrat makroekonomiskt läge.
Varken för person- eller godstransporter går utvecklingen i den riktning som de transportpolitiska målen pekar ut. Hävda pandemirestriktioner har inneburit ett ökat resande, men punktligheten i järnvägstrafiken nådde en ny bottennivå under 2022. Däremot har den digitala tillgängligheten fortsatt att förbättras över hela landet.
Den nationella godstransportstrategin har skapat ett bredare engagemang för godstransportfrågor i transportsektorn. Men effekterna på måluppfyllelsen för effektiva, kapacitetsstarka och hållbara godstransporter är begränsade. Det visar Trafikanalys slutliga utvärdering av strategin.
Det finns potential att öka elektrifieringen i svensk sjöfart. För att nå detta föreslår Trafikanalys nya styrmedel för elsjöfart, bland annat en skattereduktion för landström, en klimatpremie för elfartyg och stöd till land- och laddinfrastruktur i hamnar.
Målet att minska utsläppen av växthusgaser från inrikes transporter till 2030 kan nås - men det är angeläget att beslutade styrmedel bibehålls och kompletteras med nya för att göra omställningen robust och långsiktig hållbar. Det konstaterar Trafikanalys som på regeringens uppdrag tillsammans med fem andra myndigheter tagit fram förslag på styrmedel till kommande klimatpolitiska handlingsplan.
Det finns behov av tydligare och mer riktad information till konsumenter om hållbara leveranser vid e-handelsköp. Trafikanalys föreslår nya åtgärder för att stödja konsumenterna i det valet.
Det finns sammantaget många tecken på att transportsystemet har utvecklats i en gynnsam riktning. Utsläppen av växthusgaser från inrikestransporter har minskat med fem miljoner ton under en 12-årsperiod och antalet omkomna i trafikolyckor var 2021 det lägsta i modern tid. Det visar Trafikanalys uppföljning av de transportpolitiska målen.
Coronapandemin hade en stor påverkan på transportsystemet under 2020, framför allt vad gäller resandet. Transporternas utsläpp av växthusgaser var de lägsta på många decennier, liksom antalet omkomna i vägtrafikolyckor. Året blev också det definitiva genombrottet för laddbara fordon i nybilsförsäljningen. Det visar Trafikanalys årliga uppföljning av de transportpolitiska målen.
Transportbranschen står för över fem procent av näringslivets omsättning, men en allt mindre andel av dess utgifter för forskning och utveckling, en halv promille. Det är ett tecken bland flera på en sviktande innovationsförmåga i transportsektorn.
Flygets klimatpåverkan behöver minska för att målen inom klimatområdet ska nås, och elflyg kan vara en del av lösningen på sikt. I ett nytt kunskapsunderlag konstaterar dock Trafikanalys att segmentet för elflyg på kort sikt är en mycket liten del av flygmarknaden och därmed de klimatpåverkande utsläppen.
Trafikanalys har granskat underlag och processer för de infrastrukturprojekt som Trafikverket föreslår ska få byggstartas de kommande åren. Trafikanalys granskning visar att förslaget i stort följer regeringens direktiv för uppdraget. Däremot är förslaget och underlagen inte alltid transparenta och tydliga, och vissa brister uppmärksammas.
Passagerartrafiken till svenska hamnar har minskat, rederier gör stora förluster och många sjömän är varslade eller arbetslösa. Coronapandemin påverkar svensk sjöfart kraftigt och arbetslösheten var under våren 2020 högre för de flesta kategorier av sjömän. Det visar Trafikanalys rapport Svensk sjöfarts internationella konkurrenssituation 2020
Hur ska transportsystemet startas på nytt efter coronapandemin? Som inspiration har Trafikanalys sammanställt olika åtgärder som har föreslagits eller vidtagits i andra länder för en hållbar återstart av transportsystemet efter pandemin.
Fem myndigheter lämnar på uppdrag av regeringen ett gemensamt förslag till hur en lag om obligatoriska klimatdeklarationer kan utformas. Detta för att det ska bli enklare för resenärer att välja resor med lägre klimatpåverkan. Alla transportörer som riktar sig till den svenska marknaden och som också utför resan föreslås omfattas av kravet på klimatdeklaration.