Byggavfallet ska minska för Nya Karolinska Solna

Sven Tyréns Stiftelse, Stockholms läns landsting och Skanska Healthcare har beslutat att samarbeta i ett projekt för att minska mängden byggavfall. Under bygget av Nya Karolinska Solna ska man tillsammans ta fram en generell metod som beskriver hur man kan arbeta för att förebygga avfall. Projektet ska också resultera i en konkret handlingsplan för att minska mängden byggavfall under själva bygget av Nya Karolinska Solna.

Årligen uppstår mer än 3 miljoner ton bygg- och rivningsavfall. Enligt uppskattningar av Naturvårdsverket återvinns endast hälften av avfallet till nytt material. Tio procent av avfallet klassas som farligt avfall.

Sedan länge finns miljömål som säger att avfallsmängderna inte ska öka. Trots det har avfallsmängderna fortsatt att öka i takt med den ekonomiska utvecklingen. I Sverige har vi varit duktiga på att minska deponeringen och att öka återvinningen. Återvinning har gått från nyhet till självklarhet och det är tydligt att fokus nu flyttats till förebyggande av avfall.

I projektet kommer hela byggprocessen att kartläggas för att hitta åtgärder som kan minska mängden avfall. Redan när en byggnad projekteras avgörs hur stora avfallsmängder som uppstår. Val av byggmetod och material påverkar hur mycket och vilken typ av avfall som uppstår. ”Det är viktigt att åtgärder för att förebygga avfall görs utifrån ett helhetsperspektiv där miljöpåverkan under hela livscykeln ingår och där ekonomi, funktion, hälsa och arbetsmiljö vägs in”, säger Elisabet Höglund, en av projektledarna på Tyréns.

Genom att minska mängden avfall och även dess farlighet så undviker man miljöproblem i avfallsledet. Men de stora miljövinsterna finns i att undvika den miljöpåverkan som uppstår när man tillverkar den produkt som sedan blir avfall. Linda Törner, Skanskas miljöingenjör vid bygget, menar att projektet också innebär en konkurrensfördel för företaget: ”Att minska mängden avfall är detsamma som att sluta att köpa in material som blir avfall. Något som både sparar pengar och miljön”, säger hon.

Projektet ”Att utveckla metoder för förebyggande av avfall – Fallstudie byggande av Nya Karolinska Solna” stämmer väl in med de höga miljökrav som gäller vid Nya Karolinska Solna. Det nya universitetssjukhuset ska både byggas och drivas med minsta möjliga miljöpåverkan. ”Nya Karolinska Solna ska bli ett långsiktigt hållbart universitetssjukhus som är klimatneutralt”, säger Anders Göransson, Nya Karolinska Solna-förvaltningen inom landstinget.

Resultatet av projektet presenteras i slutet av 2011.

Bakgrund:
Universitetssjukhuset Nya Karolinska Solna är ett OPS-projekt (offentlig privat samverkan). Swedish Hospital Partners (SHP) har fått uppdraget av Nya Karolinska Solna-förvaltningen att utveckla, projektera, bygga, finansiera och underhålla universitetssjukhuset. SHP ägs till lika delar av Skanska och Innisfree. Samarbetspartner till SHP är Skanska Healthcare och Coor Service Management. Nya Karolinska Solna blir ett helt nytt och toppmodernt universitetssjukhus med uppgift att bedriva högspecialiserad och specialiserad sjukvård samt forskning och utbildning av stor omfattning och högsta kvalitet. Det nya sjukhuset planeras öppna för den första patienten under 2016 och vara helt klart 2017.