Reservkraft saknas på lokal nivå

När vinterkylan slår till sätts kommunernas energiberedskap på prov, där rätt insatser kan innebära skillnaden mellan kris och trygghet för invånarna. Därför menar Tyréns experter att det nu finns anledning att ta ett nytt grepp på reservkraft runt om i Sverige.

Vintern har gjort sitt intåg med sjunkande temperaturer som påverkar energiförsörjningen och elpriserna. Samtidigt är det säkerhetspolitiska läget fortsatt osäkert, med hotbilder som kan slå mot svensk infrastruktur. I det läget blir reservkraft avgörande för att upprätthålla samhällsviktiga funktioner, och det gäller inte minst på lokal nivå.

– Det räcker inte att luta sig mot de nationella lösningarna för kraftförsörjning. Kommunerna måste själva ta ett större ansvar för den egna reservkraftsförmågan, menar Jonas Lindberg som är ansvarig för området elkraft på Tyréns.

Flera samhällsviktiga verksamheter ses som särskilt utsatta. Till exempel saknar äldreboenden och skolor ofta beredskap för längre elavbrott, men även näringsverksamheter är beroende av en tillförlitlig energiförsörjning.

– Det räcker inte med att klara några timmars avbrott. Vi måste planera för scenarier där strömmen kan vara borta i ett dygn eller längre, berättar Jonas Lindberg.

Projekt som visar vägen
Tyréns arbetar just nu intensivt med flera satsningar inom reservkraftsområdet. Nyligen avslutades ett stort sjukhusprojekt inom en region och en reservkraftsutredning har genomförts i en Norrlandskommun. Dessutom pågår ett projekt där reservkraft säkras för ett äldreboende i en kommun utanför Stockholm.

– Vi ser att intresset för vår kunskap inom området ökar, vilket självklart är positivt. Det pågår ett medvetandegörande i samhället när det gäller att stärka reservkraften, men fler insatser behövs, säger Jonas Lindberg.

Lösningar för framtiden
Ett steg i rätt riktning kan till exempel vara nya krav på nivåindelning. MSB:s indelning av sjukhus i tre nivåer (guld, silver och brons), är ett exempel på hur robusthet kan säkerställas.

– Samma krav borde gälla för kommunernas samhällsviktiga verksamheter, vilket skulle innebära bättre tydlighet kring drift och ansvar, menar Jonas Lindberg.

En annan framgångsfaktor är ett ökat samarbete mellan kommuner, fastighetsägare och privata aktörer.

– Vi ser en naivitet där många tror att kommunen har planlagt för alla krisscenarier, men det behövs helt klart mer av samarbete och tydlig ansvarsfördelning. Reservkraft måste även upp på kommunernas ledningsnivå, och även integreras i deras energiplaner och kriskommunikation, avslutar Jonas Lindberg.