Gå direkt till innehåll

Nya arbetsvillkor inte nödvändigtvis mer demokratiska

Tid 12 Maj 2006 10:15 – 10:15

Plats Hörsal G, Humanisthuset, Umeå universitet.

Att en arbetsplats får en plattare organisation med ökad flexibilitet och självstyrande arbetslag behöver inte betyda att den blir mer demokratisk. Klass- och könsskillnader från en tidigare organisation riskerar att återskapas, menar Elin Kvist vid Umeå universitet. Idag antas svenskt arbetsliv vara präglat av andra arbetsvillkor än under industrisamhället. Elin Kvist vid Umeå universitet har i sin avhandling undersökt hur förändringar i arbetssätt påverkar anställda på en stormarknad. På den studerade stormarknaden har arbetet under senare år blivit mer teknikintensivt, och arbetstiderna varierar mer på grund av utökade öppettider. Trots att omsättningen har ökat är antalet tillsvidareanställda oförändrat, och istället används extrapersonal. De anställda har också fått mer varierade arbetsuppgifter genom att man infört arbetsrotation, och vissa beslut har förlagts till arbetslag som har fått ett ökat inflytande över arbetet. För att undersöka vad dessa förändringar har fått för konsekvenser, har Elin Kvist intervjuat anställda och chefer på stormarknaden. Hon konstaterar att de anställdas erfarenheter av omorganiseringen varierar. Många upplever att tekniken underlättar deras arbete och har gjort jobbet enklare. Samtidigt uttrycker de en viss osäkerhet eftersom de inte anser sig ha fått tillräckligt med kunskap och tid att förkovra sig inom tekniken. Vissa med mer kvalificerade tjänster uttrycker en del oro för att delar av arbetet ska försvinna in i datorsystem eller centraliseras i organisationen. Informationstekniken ökar även ledningens insyn i organisationen, och ger dem möjlighet att överblicka verksamheten. Att jobba i arbetslag ökar de anställdas möjligheter att påverka och planera den egna arbetsvardagen. Samtidigt har de inte kontroll över personal- eller ekonomiska resurser, något som innebär att deras möjligheter att påverka är begränsade. Elin Kvist visar även att maktordningar från den gamla organisationen bevaras i den nya organisationen. Det förekommer fortfarande klass- och könsskillnader när det gäller möjligheterna att påverka arbetet och dess innehåll. De arbetsvillkor som beskrivs som flexibla och den organisation som framställs som decentraliserad och demokratisk präglas i viss mån av samma hierarkiska ordningar som den tidigare organisationen. Fredagen den 12 maj försvarar Elin Kvist, sociologiska institutionen, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Stormarknadens nya maktordningar – Från kassörskor och butikschefer till (o)demokratiska arbetslag. Disputationen äger rum kl. 10.15 i hörsal G, Humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor Lena Abrahamsson, institutionen för arbetsvetenskap, Luleå Tekniska Universitet. För mer information, kontakta: Elin Kvist, sociologiska institutionen, Umeå universitet, tel: 090-786 95 18, 070-210 8618, e-post: elin.kvist@soc.umu.se Läs hela eller delar av avhandlingen på http://www.diva-portal.org/umu/theses/abstract.xsql?dbid=760&lang=sv.

Ämnen

Presskontakt

Presskontakt

Presskontakt 090-786 50 89

Relaterat innehåll

Umeå universitet

Med omkring 36 000 studenter och 4 000 anställda är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Med drygt 50 år på nacken präglas Umeå universitet av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets framtidsutmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.