Pressmeddelande -
Äldre med lite antikroppar kan behöva extra vaccindos
De nya mRNA-vaccinerna har lika bra skyddseffekt mot covid-19 för de allra äldsta som för yngre personer. Det framgår i en studie vid Umeå universitet, där forskare har följt individer på särskilda boenden runt om i Sverige. Studien visar dock att äldre med lågt antikroppssvar efter vaccination löpte ökad risk att dö i omikronvarianterna av sjukdomen.
– Resultatet talar för att vi i förväg skulle kunna identifiera vilka personer som har den största risken att drabbas allvarligt och kan behöva extra insatser i form av exempelvis ytterligare vaccindoser, säger Linnea Vikström, doktorand vid Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet och delad försteförfattare till studien.
Forskarna har från och med september 2021 följt 114 olika särskilda boenden med sammanlagt drygt 3000 personer i Skåne, Stockholm, Örebro Jämtland-Härjedalen och Västerbotten. Blodprov med stick i fingret har var tredje månad tagits på de boende och jämförts med uppgifter om insjuknande och dödsfall. Medelåldern på särskilda boenden för äldre är 86 år.
Nästan alla boende hade i oktober 2021 fått den tredje dosen covid-vaccin. Forskarna kunde då se en hela 96-faldig ökning av mängden antikroppar i blodet. Den fjärde dosen i mars 2022 gav bara en fyrfaldig ökning av antikropparna, något som kan förklaras med att nivån då redan var hög. Forskarna kunde också konstatera att mängden antikroppar var i stort sett likadan för personer över respektive under 65 år. Det talar för att de mRNA-vacciner som gavs i dos tre och fyra fungerade lika bra för äldre som för yngre.
Forskarna gick vidare med studier på en mindre grupp av hur vaccination skyddar mot de olika omikron-varianterna av covid-19. Med kompletterande blodprover analyserades antikropparnas förmåga att oskadliggöra virusvarianterna. Det gick då att se att antikropparna inte skyddade mot insjuknande i sig. Däremot minskade antikropparna kraftigt risken att avlida i sjukdomen.
Personer med lägre nivå av antikroppar hade ökad dödlighet inom 30 dagar efter infektion. När forskarna gjorda statistiska analyser på provresultat på alla äldre som deltagit i studien såg de att personerna med de tio procent lägsta nivåerna av antikroppar i blodet hade tre till fyra gånger så hög sannolikhet att avlida inom 30 dagar efter att ha diagnosticerats med viruset.
Den lägre nivån av antikroppar hos vissa äldre hänger troligen samman med att det kan finnas individuella skillnader i hur olika personers immunförsvar reagerar på vaccin.
– Studien kan hjälpa oss och andra forskare att förstå hur de olika varianterna av viruset tar sig förbi immunförsvaret bland de äldsta och hur vaccinet behöver utvecklas för att skydda mot allvarlig sjukdom och död, säger Linnea Vikström.
Forskningen kommer att fortsätta under 2023. Den stöds av Folkhälsomyndigheten, Vinnova och Scilifelab via Knut och Alice Wallenbergs stiftelse. Studien publiceras i den vetenskapliga tidskriften The Lancet Regional Health – Europe.
För mer information, kontakta gärna
Linnea Vikström
Doktorand, Institutionen för klinisk mikrobiologi
Telefon: 070-226 54 43
E-post: linnea.vikstrom@umu.se
Mattias Forsell
Universitetslektor, Institutionen för klinisk mikrobiologi
Telefon: 090-785 32 08
E-post: mattias.forsell@umu.se
Anders Johansson
Professor, Institutionen för klinisk mikrobiologi
Telefon: 090-785 17 32
Mobil: 070-359 08 30
anders.f.johansson@umu.se
Peter Fjällström
Statistiker, Institutionen för klinisk mikrobiologi
Telefon: 090-785 32 08
E-post: peter.fjallstrom@umu.se
Om den vetenskapliga publiceringen
Vaccine-induced correlate of protection against fatal COVID-19 in older and frail adults during waves of neutralization-resistant variants of concern: an observational study
Linnea Vikström, Peter Fjällström, Yong-Dae Gwon, Daniel J. Sheward, Julia Wigren-Byström, Magnus Evander, Oscar Bladh, Micael Widerström, Christian Molnar, Gunlög Rasmussen, Louise Bennet, Mikael Åberg, Jonas Björk, Staffan Tevell, Charlotte Thålin, Kim Blom, Jonas Klingström, Ben Murrell, Clas Ahlm, Johan Normark, Anders F Johansson, Mattias NE Forsell
https://doi.org/10.1016/j.lanepe.2023.100646
Ämnen
Kategorier
Regioner
Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med omkring 37 000 studenter och drygt 4 300 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.
Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.
