Pressmeddelande -
Akut läge: klimatförändringarna hotar hälsan i Europa
I dag, 13 maj, publicerades 2024 års europeiska rapport ”Lancet Countdown on Climate change and health”. Där rapporteras om en rad negativa effekter i Europa från klimatförändringarna på människors hälsa, om saktfärdigt agerande vad gäller omställning och anpassning av samhället samt vilka möjligheter att skydda och förbättra hälsa som därmed går till spillo.
I rapporten beskrivs stora, redan existerande hälsoeffekter i Europa genom värmerelaterad sjuklighet och dödsfall till följd av exponering för luftföroreningar, en ökad exponering för extrema väder- och klimathändelser och en ökad risk för att smittas av infektionssjukdomar.
Den tid då människor exponerades för värmeböljor var 1,28 miljarder persondagar under perioden 2012–2021, vilket kan jämföras med 650 miljoner persondagar för perioden 2000–2009. Detta är en relativ ökning med 97 procent.
– Värmerelaterade dödsfall beräknas ha ökat i större delen av Europa. Risken är särskilt stor för exempelvis äldre och människor som lider av en kronisk sjukdom, säger Maria Nilsson, ordförande för Lancet Countdown i Europa och medlem i Lancet Countdowns globala styrgrupp, vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa vid Umeå universitet.
– Trenderna visar ett Sydeuropa som drabbas mer av skogsbränder, livsmedelsosäkerhet, torka, mygg- och fästingburna sjukdomar, infektionssjukdomar orsakade av virus, bakterier och parasiter. I norra Europa rapporteras till exempel om ökade risker från Vibrio, som kan ge Badsårsfeber, och fästingar som sprider sjukdomar som borrelia och TBE, säger professor Jan Semenza vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, en av forskarna som arbetat med rapporten.
Rapporten avslöjar en brist på åtgärder för att skydda medborgarna från klimatförändringarnas effekter. Många europeiska länder har stora utsläpp av växthusgaser och ger fortfarande nettosubventioner till fossila bränslen – trots kunskap om hur det skadar människors hälsa.
Brådskande åtgärder är nödvändiga för att minska de klimatpåverkande utsläppen. För att uppfylla rekommendationen från den senaste globala klimatpanelsrapporten (IPCC) om nettonollutsläpp till 2040, så bör utsläppen från Europas energisystem minska med cirka tre gånger den nuvarande takten. Om åtgärderna genomförs, så ger det bonuseffekter på hälsan genom renare luft, bättre kostvanor, minskad ojämlikhet och mer levande städer.
Rapporten är den andra indikatorrapporten från Lancet Countdown, som följer trender vad gäller hälsa och klimatförändringar i Europa. Det tvärvetenskapliga samarbetet mellan 69 forskare följer utvecklingen med hjälp av mer än 40 indikatorer, och spänner över 42 institutioner inom akademi och FN. Umeå universitet är den enda i Sverige som deltar i arbetet, med forskare verksamma vid Institutionen för epidemiologi och global hälsa samt vid Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin.
Kontaktuppgifter:
Maria Nilsson
maria.nilsson@umu.se
090-786 60 14
Jan Carlo Semenza
jan.semenza@umu.se
Ämnen
Kategorier
Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.
Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.
