Bromsa bildningen av stresshormoner nytt sätt att behandla typ 2-diabetes?

Stresshormonet kortisol bildas förutom i binjurebarken även i fettväv och i levern, och det i sådana mängder att det kan ha betydelse för andra organ i kroppen. Att hämma denna bildning kan vara en ny väg att behandla typ 2-diabetes, skriver Jonas Andersson i den avhandling han försvarar vid Umeå universitet 11 november.

Jonas Andersson.

Flera läkemedelsbolag utvecklar för närvarande mediciner som minskar bildningen av kortisol. Aktuella studier vid diabetes visar lovande resultat med förbättrade blodsockervärden, viktnedgång och förbättrade blodfetter som följd.

I samarbete med en forskargrupp i Edinburgh har forskargruppen där Jonas Andersson ingår undersökt tio frivilliga försökspersoner genom att ta blodprov från olika vävnader. För första gången har de kunnat visa att påtagliga mängder kortisol förutom i binjurarna även bildas i underhudsfettet och i levern. Avhandlingen belyser också fettväven som viktig källa till en rad olika proteiner och hormoner som kan utgöra viktiga länkar mellan fetma och hjärt-kärlsjukdom.

Ytterligare studier har försökt svara på frågan varför yngre kvinnor är skyddade mot hjärt-kärlsjukdom, medan äldre kvinnor har lika hög risk som män i samma ålder. En möjlig förklaring kan vara den förändrade fördelning av fett i kroppen som sker då kvinnor passerar klimakteriet. Yngre kvinnors fettväv är framför allt placerad runt lår och höfter, medan äldre kvinnor har sitt fett över buken. Jonas Anderssons studie av 43 kvinnor i olika åldrar och viktklasser visar att kvinnor efter klimakteriet har nedsatt blodflöde i fettväv, vilket kan leda till förhöjda blodfetter, förhöjda blodsockernivåer och därmed en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom hos denna grupp.

Förutom mängden fettväv så verkar även blodflödet påverkas av störningar i det icke viljestyrda (autonoma) nervsystemet och blodkärlsväggens funktion. En ännu inte publicerad studie har jämfört effekten mellan stenålderskost och vanliga kostråd hos 72 överviktiga äldre kvinnor och preliminära resultat visar på intressanta skillnader mellan de olika kostgrupperna. Kostomläggning och motion har varit och kommer att förbli hörnstenar i behandlingen av fetmarelaterade sjukdomar, men ytterligare studier krävs för att kunna rekommendera vilken kostregim som är effektivast, särskilt på lång sikt.

För mer information, kontakta gärna Jonas Andersson på
telefon 070-551 56 18
e-post jonas.anderssson@medicin.umu.se

Fredag 11 november försvarar Jonas Andersson, Institutionen för folkhälsa och klinisk medicin, medicin, Umeå universitet sin avhandling med titeln Fettväven, ett aktivt organ. Blodflödesreglering och vävnadsspecifik kortisolmetabolism (Engelsk titel: Adipose tissue as an active organ, blood flow regulation and tissue-specific glucocorticoid metabolism).
Disputationen inleds klockan 9.00 i hörsal Betula, byggnad 6M, Norrlands universitetssjukhus. Fakultetsopponent är professor Sverker Jern, Sahlgrenska akademin, Göteborg.

Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-48415