Förhandlingar och tolkningar formade fritidshemmets läroplan

2016 reglerades fritidshemmet för första gången av en egen del i den svenska läroplanen. Men vilka värden gavs störst tyngd när läroplanstexten formulerades och hur har den sedan använts i praktiken? Det undersöks i en ny avhandling från Umeå universitet.

1998 beslutades det att Sveriges fritidshem skulle höra till Utbildningsdepartementet. Detta innebar att fritidshemmet skulle använda lämpliga delar av övriga skolans läroplan. Det visade sig vara svårt, Skolverket fick vid flera tillfällen formulera allmänna råd för fritidshemmens verksamhet och det fanns en osäkerhet bland fritidshemspersonal rörande det egna uppdraget.

– 2015 menade regeringen att fritidshemmens uppdrag behövde förtydligas. Det resulterade i att det togs fram en egen läroplansdel för fritidshemmet och sedan 2016 ägnas del fyra i Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr 11) åt just fritidshemmet, säger Maria Norqvist, doktorand vid Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet.

I sin avhandling Fritidshemmets läroplan under förhandling: formulering, tolkning och realisering av del fyra i Lgr 11 har Maria Norqvist undersökt hur den nya delen i läroplanen togs fram, tolkades och sedan har använts i praktiken.

– Införandet av del fyra i läroplanen ställde fritidshemmet i en ny situation eftersom verksamheten aldrig tidigare hade reglerats av en egen läroplanstext. När ett styrdokument som baserades på skollagen infördes i en verksamhet med en annan bakgrund och andra pedagogiska traditioner än skolan, som fritidshemmet, skapades ett spänningsfält. Jag har utforskat de förhandlingar som skedde när fritidshemmets första egna läroplanstext formulerades.

Vilken pedagogik skulle vara tongivande?

När fritidshemmets läroplan skulle tas fram uppstod diskussioner om vilken pedagogisk tradition som skulle få väga tyngst – utbildningspedagogik, socialpedagogik eller fritidspedagogik.

– Det innehåll som var föremål för flest kommentarer och förhandlingar var hur undervisning, ett begrepp som kopplas till utbildningspedagogik, lek, ett begrepp som kopplas till fritidspedagogik och sociala relationer, ett begrepp som kopplas till socialpedagogik framställdes i texten. Ett generellt mönster var att textens socialpedagogiska och fritidspedagogiska kodning behövde förstärkas och att åtskillnaden mellan skolans och fritidshemmets verksamhet skulle markeras tydligare.

En slutsats i avhandlingen är att införandet av läroplanstexten har bidragit till ökad legitimitet för fritidshemmens verksamhet och stärkt fritidshemspersonalen i deras yrkesroll.
– Men när det gäller hur del fyra har omsatts i fritidshemmets praktik, så påverkades detta av hur fritidshems­verksamheten organiserades och integrerades med skolans verksamhet, av tillgången till gemensam planeringstid, vilka lokaler som fritidshemmet hade att tillgå samt vilken utbildningsbakgrund fritidshemspersonalen hade. Dessa ramfaktorer hade betydelse för vilken fritidshemsverksamhet som blev möjlig att genomföra. Det visade sig till exempel att de fritidshem som av utrymmesskäl behövde använda klassrummen under fritidshemstid hindrades att genomföra den verksamhet de eftersträvade, säger Maria Norqvist.

Maktordning mellan skola och fritidshem

Både i processen kring hur läroplanstexten skulle formuleras och hur den sedan kom att användas i praktiken kunde Maria Norqvist se maktordningar mellan skola och fritidshem där fritidshemmet positionerades i en underordnad ställning gentemot skolan.

– Hur arbetet organiserades på skolorna och huruvida exempelvis fritidshemmet delade lokaler med skolan och behövde anpassa sin verksamhet efter skolan, visade många gånger på att skolans verksamhet hade företräde framför fritidshemmets verksamhet, att skolans verksamhet satte villkoren för fritidshemmets verksamhet. Förutsättningar knutna till tillgång till lokaler, organisering av verksamheten och personalens utbildnings­bakgrund gav indikationer på ojämlik maktordning mellan skola och fritidshem.

Maria Norqvist hoppas hennes forskning ska kunna användas för att utveckla fritidshemmens verksamhet.

– Trots att framför allt svensk forskning om fritidshem ökat i omfattning under senare år är det fortfarande ett forskningsfält i ett tidigt utvecklingsstadium. Läroplanstexten baseras på skolans tradition men det finns delar där fritidshemmets tradition har fått ett visst genomslag. I praktiken upplever man också att skolans tradition har fått lite för stort genomslag i den färdiga läroplanstexten. Bland annat när det gäller lekens betydelse och att fritidshemmets verksamhet betecknas som undervisning.

Läs avhandlingen: Fritidshemmets läroplan under förhandling: formulering, tolkning och realisering av del fyra i Lgr 11

Kontaktinformation

Maria Norqvist, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap, Umeå universitet
E-post: maria.norqvist@umu.se
Tel: 090-786 64 22
https://www.umu.se/personal/ma...