Gå direkt till innehåll
Candida albicans interagerar med neutrofiler i en extremt syrefattig miljö, där neutrofilerna som annars är kroppens försvar mot svampen, får kraftigt försämrad funktion. Foto: Umeå Core Facility for Electron Microscopy.
Candida albicans interagerar med neutrofiler i en extremt syrefattig miljö, där neutrofilerna som annars är kroppens försvar mot svampen, får kraftigt försämrad funktion. Foto: Umeå Core Facility for Electron Microscopy.

Pressmeddelande -

Livsfarlig ”torsksvamp” utnyttjar syrebrist - från tarmen till rymden

Forskare i Umeå har visat hur svampen Candida albicans kan anpassa sig till förhållanden med extrem syrebrist. Den kan på det sättet både skapa infektion i människans vitt skilda kroppsdelar och till och med överleva i rymden. Candida albicans är en vanlig mikrosvamp som kan orsaka allt från munsår, så kallad torsk, till livshotande blodförgiftning.

– Det var väldigt överraskande att se att svampen inte behöver syre för att orsaka sjukdom. Den kan även använda låga syrenivåer för att undvika immunattacker och öka spridningen, säger Constantin Urban, forskare vid Institutionen för klinisk mikrobiologi vid Umeå universitet.

Den aktuella forskningen belyser hur mikrobiella svampars anpassning sig till låga syrenivåer påverkar hur de kan undvika att upptäckas av kroppens immunceller och hur svamparna då kan frodas och orsaka skadlig infektion.

Candida albicans är en mycket vanlig svamp som många bär med sig sedan födseln utan att märka den, medan den hos vissa personer med nedsatt immunförsvar leder till infektion. Den svåraste infektionen är allvarlig blodförgiftning, sepsis, ett tillstånd som enligt världshälsoorganisationen WHO drabbar 30 miljoner människor om året i världen och som kan beräknas förorsaka sex miljoner dödsfall. Mindre farliga och mycket vanliga effekter av svampen är beläggning i munhålan och i underlivet.

Svampen är en så kallad commensal mikrob i matsmältningssystemet. Det innebär att den i normala fall lever i ett slags symbios med värden. När sedan kroppens naturliga barriärer försvagas, exempelvis genom annan sjukdom eller till följd av antibiotikabehandling som även slår ut nyttiga bakterier, kan Candida albicans spridas och invadera kroppen.

– Vi kan nu förstå hur svampen utnyttjar att den ’tränats’ i syrefattiga miljöer till att kunna frodas på djupt liggande platser i kroppen där den inducerar inflammation och övervinner immunceller. De processerna förbrukar snabbt syre så att det skapas nya syrefattiga miljöer som ytterligare underlättar för svampens fortsatta spridning, säger Constantin Urban.

Kroppens eget försvar mot svampmikrober har den vita blodkroppen neutrofiler som främsta vapen. Neutrofilernas förmåga att oskadliggöra Candida albicans blir dock kraftigt nedsatt vid låga syrenivåer. Att förstå att svampen både trivs när syret sjunker och själv kan skapa processer som sänker nivån, är därför en viktig pusselbit. Svampar är mycket mångsidiga organismer som kan växa på nästan vilken plats som helst. Man har till och med upptäckt växande svampar vid den internationella rymdstationen ISS.

– De behandlingar vården kan erbjuda mot svampen idag är ineffektiva och har toxiska biverkningar. Genom att tänka utanför boxen och förstå hur svampen kringgår kroppens försvarsmekanismer kan man gå vidare med forskning för att hitta behandlingar som ökar livskvaliteten och räddar liv, säger Pedro Lopes, forskare vid Institutionen för klinisk mikrobiologi och studiens huvudförfattare.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften MBio som ges ut av American Society of Microbiology.

Till vetenskaplig artikel

För mer information, kontakta gärna
Constantin Urban
Institutionen för klinisk mikrobiologi/
Umeå Centre for Microbial research (UCMR)/ Molecular Infection Medicine Sweden (MIMS)
Telefon: 076-209 74 05
E-post: constantin.urban@umu.se

Pedro Lopes
Institutionen för klinisk mikrobiologi
Telefon: 070-257 15 98
E-post: pedro.lopes@umu.se

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 32 000 studenter och 4300 anställda. Här finns internationellt väletablerad forskning och en stor mångfald av utbildningar. Vårt campus utgör en inspirerande miljö som inbjuder till gränsöverskridande möten – mellan studenter, forskare, lärare och externa parter. Genom samverkan med andra samhällsaktörer bidrar vi till utveckling och stärker kvaliteten i forskning och utbildning.

Presskontakt

Ola Nilsson

Ola Nilsson

Kommunikatör, Umeå universitet 090-786 69 82

Umeå universitet

Med omkring 37 000 studenter och 4 700 anställda är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.