Ljudintolerans – relativt okänd men vanlig sjukdom

Nio procent lider av ljudintolerans. De drabbade begränsas i såväl vardag som arbetsliv och har ofta andra sjukdomar. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet.

Ljudintolerans innebär att människor besväras av låga ljud som de flesta andra inte störs av. Det kan vara prasslet från en tidning, sorlet på en restaurang eller surret från en luftkonditionering. Johan Paulin, forskare i psykologi, har studerat ljudintolerans – ibland känt som hyperakusi - och hur det påverkar personer i deras vardag och arbetsliv. Hans forskning ger ny kunskap om omfattningen av ljudintolerans.

– Ljudintolerans är en relativt okänd, men ändå ganska vanligt förekommande sjukdom. Jag har funnit att 9 procent definierar sig själva som ljudintoleranta, med en motsvarande siffra av 5,5 procent i en yrkesverksam population, säger Johan Paulin.

Avhandlingen visar att de som definierade sig som ljudintoleranta i högre grad upplevde oro, brist på socialt stöd och belöning. De upplevde sig begränsade i vardagen, en vanlig strategi var att undvika miljöer de misstänkte kunde innehålla mycket ljud. Det var även på detta sätt som de tyckte att de kunde påverka sin omgivning.

De ljudintoleranta hade i större utsträckning även andra sjukdomar. Förutom hörselrelaterade sjukdomar som tinnitus och hörselnedsättning, var psykiatriska (utbrändhet, ångest, depression, PTSD), funktionella somatiska syndrom (fibromyalgi, IBS) och muskel- eller ledvärk klart överrepresenterade jämfört med den icke-ljudintoleranta gruppen.

I mycket av den tidigare forskning som genomförts har ljudintolerans ofta betraktats som en bisjukdom till tex autism eller ADHD. Paulins studie fann att ljudintolerans förekommer i samsjuklighet med andra diagnoser, men inom så pass olika sjukdomar, och även på egen hand, att det finns fog för att betrakta ljudintolerans som en separat sjukdom som bör studeras närmare

– Kunskapen och medvetenheten kring ljudintolerans hos psykologer, läkare, arbetsgivare och arbetsmiljöspecialister kan i vissa fall vara bristfällig. Det är viktigt att de personer som lider av ljudintolerans får en korrekt diagnos och att de blir informerade om de behandlingsmetoder som finns tillgängliga.

Forskningsstudiens resultat visar även att de som angav sig vara ljudintoleranta påverkades mer än de icke-ljudintoleranta när de utsattes för brus i en kontrollerad labbmiljö. De ljudintoleranta upplevde bruset som starkare och obehagligare och presterade sämre. Även deras hjärtslag påverkades vilket kan tolkas som ett tecken på stress.

Johan Paulin menar att en ökad kunskap om ljudintolerans är en förutsättning för ett förändringsarbete på till exempel på arbetsplatser och offentliga miljöer.

– Trenden bland både privata och offentliga arbetsgivare pekar mot mer resurssparande och gemensamma ytor med färre utrymmen för att kunna blockera ut den yttre miljön. I dessa arbetsmiljöer är anpassningsmöjligheten för personer med ljudintolerans begränsade. Man kan fråga sig hur t.ex. öppna kontorslandskap påverkar de anställdas mående, oavsett grad av ljudintolerans. Det är rimligt att anta att mer hänsyn borde tas till hur även låga ljud kan inverka negativt på de anställda, avslutar Johan Paulin.

Länk till pressbild, porträtt Johan Paulin

Länk till pressbild, framsida avhandling

Länk till avhandlingen

För mer information kontakta gärna

Johan Paulin
Institutionen för psykologi
johan.paulin@umu.se
090-786 67 38

Om disputationen och avhandlingen

Johan Paulin, institutionen för psykologi försvarar den 17 januari sin avhandling med den svenska titeln: Ljudintolerans: Egenskaper, psykosociala arbetsmiljöfaktorer och reaktioner på exponering. (Engelsk titel: Sound intolerance: Characteristics, psychosocial work factors and reactions to exposure). Fakultetsopponent: Professor David Baguley, Faculty of Medicine & Health Sciences, Nottingham, Storbritannien.

Plats: Umeå universitet, Humanisthuset, Hörsal F
Tid: 9:00-12:00

Avhandlingen, Ljudintolerans: Egenskaper, psykosociala arbetsmiljöfaktorer och reaktioner på exponering, bygger på information från två stora databaser samt en laboratoriebaserad exponeringsstudie.