Olika mycket värd som same beroende på bakgrund

Samer värderar samer utifrån bakgrund och kulturell kompetens. En ny avhandling från Umeå universitet visar på en etnocentrism inom det samiska samhället.

Samer är ingen kulturellt homogen grupp. Renskötande familjer i samebyar, familjer som exkluderas av rennäringslagen och de som av andra skäl har tonat ned sin samiska härkomst har olika förutsättningar att forma en samisk identitet. Etnologen Christina Åhrén har i sin doktorsavhandling intervjuat unga människor med olika relation till den samiska kulturen.

- Min bok "Är jag en riktig same?" handlar om hur det är att växa upp och vara ung i samiska miljöer fyllda av traditioner, säger Christina Åhrén. Men också hur samiska ungdomar i andra miljöer hanterar sin härkomst i relation till sin livssituation.

I ett modernt allt mer fragmenterat samhälle är identiteten ett projekt för den enskilda individen. Då kan den etniska gemenskapens klara kulturella ramar vara inbjudande. Skillnader mellan samerna gör att dörren till det samiska samhället inte står lika öppen för alla - frågan om vem som är same ställs på sin spets. Christina Åhrén visar i sin studie att samerna har skapat en kulturell stege. De samer som har störst kulturell kompetens har ett högre värde än andra.

I avhandlingen kommer unga samer med olika bakgrund till tals. Några av dem har exkluderats av rennäringslagen och försöker med olika strategier bli medlemmar i en sameby. Åhrén visar hur de påverkats av utanförskapet och hur deras familjer skapat en samisk kultur baserad på alternativa värderingar och normer. Hon har också intervjuat ungdomar från fjällrenskötande familjer som genom sin uppväxt har fått de kulturella kompetenser som är nödvändiga i deras samhälle. Men när de traditionella kraven möter det moderna samhällets till synes oändliga valmöjligheter uppstår svårigheter.

- Har pojken en reell möjlighet välja en annan väg än renskötsel? Kan flickan bli renskötare, eller måste hon gifta sig med en för att föra familjens tradition vidare? En av dem jag talade med valde att helt bryta med sin familj för att få leva som det moderna samhället lovat att hon kan, berättar Christina Åhrén.

I avhandlingen möter man också ungdomar som växt upp i familjer som tonat ned eller helt dolt sin härkomst och som idag söker efter sin samiska identitet. Vi får veta hur situationen har uppkommit och vilka faktorer som påverkar dessa unga människor i deras sökande efter samisk identitet idag.

Torsdagen den 18 december försvarar Christina Åhrén, institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Är jag en riktig same? En etnologisk studie av unga samers identitetsarbete. Disputationen äger rum i hörsal E, humanisthuset, Umeå universitet. Fakultetsopponent är fil. dr. FoU-leder Vigdis Stordal, Sami National Centre for Mental Health, Karasjok.

För mer information eller intervju, kontakta gärna Christina Åhrén på
tel 070-286 77 77 eller e-post christina.ahren@kultmed.umu.se