Rörelse och tanke: långtidseffekter av för tidig födelse

Sensomotorisk funktion och intellektuell förmåga hänger samman hos barn som fötts för tidigt, enligt en ny avhandling. Den visar även att dessa barn har mindre tydliga sidoskillnader i finmotoriska handrörelser och att träning förbättrar motoriken hos ungdomar med cerebral pares (CP).

Anna-Maria Johansson, Umeå universitet, har undersökt sensomotoriska beteenden hos barn mellan fyra och åtta år med en för tidig födelsehistorik (födda före 37:e graviditetsveckan) och hos ungdomar med diagnosen CP.
– När vi med hjälp av rörelseregistrering undersökte hur barnen utförde en finmotorisk uppgift som bestod i att plocka upp och trä små pärlor på en pinne fann vi tydliga skillnader mellan gruppen för tidigt födda och en jämförelsegrupp som bestod av barn som fötts efter en fullgången graviditet, berättar Anna-Maria Johansson.

De som fötts allra tidigast hade generellt sett längre och mindre följsamma rörelsebanor, rörde huvudet mer samt behövde längre tid på sig för att plocka upp och trä pärlorna. Detta kan tyda på mindre välplanerade rörelser och ett större behov av att se handen, pärlorna och pinnen under själva handlingen. Dessa fynd kan indikera en utvecklingsförsening alternativt en mer permanent förändrad rörelseorganisering.

Studien visar även att de för tidigt födda barnen som grupp mätte en något lägre intellektuell förmåga, vilket hade ett samband med utförandet på den finmotoriska uppgiften. De barn som presterade lägst poäng på det intellektuella testet var också de som hade minst välplanerade rörelser. Vidare fann man att graden av för tidig födsel var av betydelse. De barn som fötts allra tidigast visade sig ha lägre intellektuell förmåga och mindre välplanerade rörelser jämfört med de som fötts lite senare.
– Detta indikerar att sensomotorisk funktion och intellektuell förmåga interagerar och påverkas av graden av den för tidiga födelsen, säger Anna-Maria Johansson. Resultatet kan tolkas som att både de sensomotoriska och intellektuella problem som tidigare visats inom grupper med för tidigt födda barn kan vara olika sidor av samma mynt.

I avhandlingen visas även att de för tidigt födda barnen, speciellt de födda före den 33:e graviditetsveckan, som grupp var mindre starkt högerhänta. Detta innebär att de i större utsträckning föredrar att använda vänster hand eller växlar mellan händerna när de t.ex. skriver, ritar, klipper eller kastar boll. I likhet med barnen som fötts efter en fullgången graviditet så var dock majoriteten av de för tidigt födda barnen högerhänta.
– Hos gruppen för tidigt födda kunde inga tydliga sidoskillnader i utförande händerna emellan ses. Hos de barn som fötts efter en fullgången graviditet däremot, var ofta den föredragna handen snabbare och hade en rörelse som var jämnare och mer följsam.

En sensomotorisk träningsmetod som användes i en delstudie visade sig ha goda effekter på organiseringen av arm- och handrörelser hos ungdomar med diagnosen cerebral pares (CP). Träningen bygger på att armar och ben rörs i takt med en metronom som ger feedback på hur nära en exakt synkronisering med metronomen man är samt hur rörelsen bör förändras för att bli mer exakt. Målet är en exakt synkronisering. 
– Två av deltagarna rapporterade att de upplevde stora förbättringar i hur de klarade av att utföra vissa vardagliga handlingar. Dessa ungdomar berättade att de blev bättre på att exempelvis kontrollera musen till datorn, kontrollera sin permobil och att kunna hjälpa till bättre vid påklädning.

Om disputationen
Tisdag den 4 december kl 13.00 försvarar Anna-Maria Johansson, institutionen för psykologi, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Sensorimotor Behavior in Children Born Preterm and Adolescents with Cerebral Palsy. Svensk titel: Senso-motoriskt beteende hos barn som fötts för tidigt och hos ungdomar med cerebral pares: sido skillnader, organisering av rörelser, och träning. Disputationen äger rum i Hörsal E, Humanisthuset, kl. 1300. Fakultetsopponent är professor Janette Atkinson, Visual Development Unit vid University College London och University of Oxford.

Läs hela eller delar av avhandlingen
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-60871

Pressbild
http://www.samfak.umu.se/digitalAssets/108/108796_johanssonanna-maria.jpg

Kontaktuppgifter:
Anna-Maria Johansson, institutionen för psykologi, Umeå universitet
Telefon: +46 (0)90-786 78 27
E:post: anna-maria.johansson@psy.umu.se