Gå direkt till innehåll
Sofia Asplund, doktorand vid Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson.
Sofia Asplund, doktorand vid Institutionen för omvårdnad, Umeå universitet. Foto: Mattias Pettersson.

Pressmeddelande -

Utmattning vanligt bland kommunanställda i nordlig glesbygd

Var femte kommunanställd i glesbygd i norra Sverige upplever självskattat utmattningssyndrom. Långvarig stress, hälsoproblem och försämrat välbefinnande är delar av problemet. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Det finns ett samband mellan höga krav, otillräckliga resurser, brist på stöd i arbetet samt självskattat utmattningssyndrom.

– Det behövs insatser för att främja hälsan för kommunanställda i glesbygden som är i riskzonen för sjukskrivning, säger Sofia Asplund, doktorand vid Institutionen för omvårdnad vid Umeå universitet.

Syftet med Sofia Asplunds avhandling var att utforska den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön, arbetsrelaterad stress och hälsa bland kommunanställda i glesbygd i norra Sverige.

I glesbygd har den kommunala sektorn den högsta sjukfrånvaron av alla sektorer, främst på grund av stressrelaterade diagnoser som utmattningssyndrom. Många glesbygdskommuner kämpar med utmaningar som avbefolkning, ekonomiska nedskärningar och svårigheter att rekrytera personal.

I sin avhandling visar Sofia Asplund att en av fem anställda i de studerade glesbygdskommunerna rapporterade självskattat utmattningssyndrom. Det indikerar att de kan vara i riskzonen för sjukskrivning. Det fanns ett samband mellan självskattat utmattningssyndrom och hälsoproblem som till exempel kognitiva svårigheter, sömnproblem, depressiva symptom och dålig självskattad hälsa.

Kommunanställda med självskattat utmattningssyndrom skattade även en sämre organisatorisk och psykosocial arbetsmiljö, med bland annat höga krav i arbetet och högre förekomst av konflikter. De kommunanställda som inte uppgav självskattat utmattningssyndrom uppgav att det upplevde högre grad av socialt stöd, större ekonomiska resurser, mer personal och tid för arbete och reflektion.

Intervjustudierna gav insikter om kommunanställdas erfarenheter av arbetsrelaterad stress, där de beskrev hög arbetsbelastning, vikariebrist och otillräckligt stöd från närmaste chef. Brist på vikarier medförde att de ofta var underbemannade eller var tvungna att arbeta med personal utan utbildning och erfarenhet.

Kommunanställda upplevde även känslor av otillräcklighet, samt negativa effekter på hälsa och familjeliv. De gav allt i jobbet, vilket medförde brist på energi när de kom hem. De hade ingen ork till att sköta hushåll, aktiviteter med familjen eller till fritidsaktiviteter.

Chefer beskrev svårigheter att arbeta i kommunala organisationer med krympande resurser. Det var svårt att lyckas vara en närvarande chef då de ofta var ansvariga för ett stort antal medarbetare, vilket också påverkade både deras egen och medarbetarnas arbetsmiljö. Cheferna beskrev negativa aspekter av att arbeta i en mindre kommun i glesbygd, som svårigheter att byta jobb och att vara chef när alla känner alla i kommunen. Men det fanns också positiva aspekter i glesbygd, som en bredd av kunskap och gott samarbete.

– En slutsats är att sänka kraven i den kommunala organisationen för att förebygga arbetsrelaterad stress, främja hälsa och förebygga sjukskrivning bland kommunanställda i norra Sveriges glesbygd. Det är också viktigt med ett närvarande ledarskap och att därför se över antalet medarbetare som varje chef är ansvarig för, säger Sofia Asplund.

Avhandlingen baseras på en tvärsnittsstudie där 1093 kommunanställda i två glesbygdskommuner i norra Sveriges inland under 2018 svarat på enkätfrågor om den organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön, hälsa, upplevd stress, självskattat utmattningssyndrom och fysisk aktivitet. Avhandlingen bygger också på två intervjustudier; en studie med 15 kommunanställda som uppgav hög självrapporterad stress, och en studie med 15 kommunanställda chefer.

Sofia Asplund är utbildad distriktssköterska och företagssköterska, med intresse för forskning inom arbetsmiljö och hälsa. Uppvuxen i Umeå, med rötter i Österbotten, kommer Sofia framöver att arbeta med forskning vid Åbo Akademi i Vasa.

Till avhandlingen
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-201055

För mer information, kontakta gärna
Sofia Asplund
Telefon 070-5254864
E-post sofia.asplund@umu.se

Om disputationen
Sofia Asplund, Institutionen för omvårdnad, försvarar fredag 20 januari kl. 13.00 sin avhandling Arbetsrelaterad stress och hälsa bland kommunanställd i glesbygd i norra Sverige. Opponent Magnus Åkerström, Göteborgs universitet. Huvudhandledare Britt-Marie Lindgren. Lokal: Triple Helix, Universitetsledningshuset.

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet
är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 37 000 studenter och 4 700 anställda. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.

Kontakter

Ola Nilsson

Ola Nilsson

Kommunikatör, Umeå universitet 090-786 69 82

Umeå universitet

Med omkring 37 900 studenter och drygt 4 560 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.