Gå direkt till innehåll
Kathrin Wode, doktorand vid Institutionen för strålningsvetenskaper vid Umeå universitet. Foto: Hans Karlsson.
Kathrin Wode, doktorand vid Institutionen för strålningsvetenskaper vid Umeå universitet. Foto: Hans Karlsson.

Pressmeddelande -

Vården sällan samtalspartner om komplementärmedicin för cancerpatienter

Många patienter med cancer använder sig av alternativ och komplementär medicin parallellt med, eller i vissa fall istället för, vanlig behandling. En ny avhandling vid Umeå universitet visar att många upplever att det får dem att må bättre fysiskt och emotionellt. Men i de flesta fall vet inte sjukvården om denna användning.

– Det behövs ökade kunskaper inom cancervården om komplementär och alternativ medicin för att ge patienterna nyanserade råd. Ytterst är det en fråga om förtroende och säkerhet. Idag smyger många patienter med detta eftersom de upplever att man inom vården inte kan eller inte är intresserad, säger Kathrin Wode, onkolog och doktorand vid Institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet.

Komplementär och alternativ medicin, KAM, är ett samlingsnamn för metoder och preparat som används parallellt med eller istället för traditionell sjukvård. Begreppet omfattar både naturpreparat och så kallade kropp-själ metoder som yoga, meditation och akupunktur.

I sin avhandling har Kathrin Wode fokuserat på KAM användning vid cancer. I en studie tillfrågades 755 personer med cancer om användning av komplementär och alternativ medicin. Det visade sig att mer än var fjärde deltagare i studien använde KAM parallellt med sin cancerbehandling. Men bland dessa var det bara en av tre som hade pratat med sjukvårdspersonal om det. I dessa fall var det främst patienterna själva som hade tagit upp ämnet.

De vanligaste motiven att använda komplementär och alternativ medicin var en förbättring av det allmänna, fysiska och emotionella välbefinnandet samt en önskan om att förbättra kroppens förmåga att bekämpa cancern. De flesta hade realistiska förväntningar och väntade sig inte några mirakel. Många av patienterna upplevde att de mådde bättre av KAM, och angav främst en förbättring av det fysiska och emotionella välmående. Cancervården var den minst vanliga källan för information om KAM. Mer än hälften av studiedeltagarna tyckte dock att vården borde kunna svara på frågor om KAM och att vissa KAM-metoder med bevisat effekt borde erbjudas inom ramen för den offentliga sjukvården.

I en studie intervjuades sju patienter som hade valt att helt avstå från traditionell behandling av sin cancer och att enbart förlita sig på KAM. Vissa menade att läkarna inte verkade respektera deras val. Deltagarna ville själva gärna hålla kontakt med vården och ha en kontinuerlig dialog. I studien intervjuades även tio läkare inom cancervården. Några av läkarna beskrev ett behov av mer kompetens om KAM för att bättre kunna bemöta patienterna i denna situation. De upplevde det som ett etiskt dilemma när patienter avböjde cancerbehandling och samtidigt förlitade sig på KAM.

Båda parter önskade sig en öppen dialog med ömsesidigt förtroende och förståelse. Gemensamt för patienterna som deltog i de bägge studierna var att de upplevde en brist på kunskap och intresse från sjukvården om KAM.

– Idag finns det bra och tillgängliga källor att kolla upp det senaste avseende effekt samt användningsområden, risker och möjliga negativa samverkanseffekter med cancerbehandlingen. Så oavsett vad man tycker om användning av komplementär och alternativ medicin som sådan, behöver läkare ha kunskap om det för att kunna bemöta patienternas frågor och intresse. Vi måste inse att många patienter väljer detta som ett slags egenvård, och vi behöver befatta oss med det på ett professionellt sätt precis som vi gör med andra ämnen, säger Kathrin Wode.

I avhandlingen beskrivs även utformningen och genomförandet av en randomiserad dubbelblind studie bland patienter med framskriden cancer i bukspottskörteln som kommer att avslutas senare i år. Studien har genomförts på nio olika onkologkliniker i Sverige, bland annat i Umeå. En grupp patienter har lottats till behandling med injektioner med extrakt från mistel, ett växtbaserat läkemedel som är godkänt för bruk vid framskriden cancer och som har visat lovande resultat i tidigare studier. Denna studie kan komma att ge svar på om livslängd och livskvalitet vid framskriden bukspottkörtelcancer kan påverkas positivt av detta växtbaserade läkemedel. Studien beräknas bli klar för publicering under 2023.

Kathrin Wode är onkolog och specialist i palliativ medicin och arbetar som verksamhetsutvecklare på RCC Stockholm Gotland med bland annat information och fortbildning om KAM.

För mer information, kontakta gärna
Kathrin Wode
Telefon: 070-737 42 61
E-post: kathrin.wode@umu.se

Till avhandlingen
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-194752

Om disputationen
Kathrin Wode, Institutionen för strålningsvetenskaper, försvarade 15 juni sin avhandling Komplementär och alternativ medicin vid cancer – från användning till en randomiserad kontrollerad studie. Opponent Vinjar Magne Fönnebö, Norges arktiska universitet, Tromsö, Norge. Huvudhandledare Per Fransson.

Ämnen

Regioner


Umeå universitet
Umeå universitet
är ett av Sveriges största lärosäten med drygt 37 000 studenter och 4 700 anställda. Här finns en mångfald av utbildningar av hög kvalitet och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som tilldelats Nobelpriset i kemi.

Vid Umeå universitet är allt nära. Våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som gynnar en dynamisk och öppen kultur där vi gläds åt varandras framgångar.

Kontakter

Ola Nilsson

Ola Nilsson

Kommunikatör, Umeå universitet 090-786 69 82

Umeå universitet

Med omkring 37 000 studenter och drygt 4 300 medarbetare är Umeå universitet ett av Sveriges största lärosäten. Här finns en mångfald av utbildningar och världsledande forskning inom flera vetenskapsområden. Umeå universitet är också platsen för den banbrytande upptäckten av gensaxen CRISPR-Cas9 – en revolution inom gentekniken som år 2020 tilldelades Nobelpriset i kemi.

Umeå universitet har funnits i drygt 50 år och präglas av såväl tradition och stabilitet som förändring och nytänkande. Här bedrivs utbildning och forskning på hög internationell nivå som bidrar till ny kunskap av global betydelse, där hållbarhetsmålen i Agenda 2030 utgör drivkraft och inspiration. Här finns kreativa och nytänkande miljöer som tar sig an samhällets utmaningar, och genom djupa och långsiktiga samarbeten med organisationer, näringsliv och andra lärosäten fortsätter Umeå universitet att utveckla norra Sverige som kunskapsregion.

Universitetets internationella atmosfär och våra sammanhållna campus gör det lätt att mötas, samarbeta och utbyta kunskap, något som främjar en dynamisk och öppen kultur där studenter och anställda gläds åt varandras framgångar.

Umeå campus och Konstnärligt campus ligger nära Umeås centrum och intill ett av Sveriges största och mest välrenommerade universitetssjukhus. Campus finns även i Skellefteå och Örnsköldsvik.

Vid Umeå universitet finns den högt rankade Designhögskolan, den miljöcertifierade Handelshögskolan och landets enda arkitekthögskola med konstnärlig inriktning. Här finns också Bildmuseet och Umeås science center, Curiosum. Umeå universitet är dessutom ett av Sveriges fem riksidrottsuniversitet och har ett internationellt ledande arktiskt centrum.