Vackrare vardagsvara i går – design för alla idag?

Designåret 2005 borde återuppväcka kopplingen mellan estetik och etik. Det anser idéhistorikern Gunnela Ivanov som har analyserat ideerna bakom det vi kallar svensk design. Den 28 maj försvarar hon sin doktorsavhandling. Om begreppet ”svensk design” förr gav associationer till Gustavsbergsporslin eller Orreforsglas tänker många idag på IKEA-möbler. Men vilka är idéerna bakom det vi kallar svensk design? Designens historia är inte bara en fråga om ekonomi, framhåller Gunnela Ivanov, den är intimt sammanlänkad med Sveriges historia och politik, dess sociala och etiska ideal. Kopplingar som dessa påverkar hur en framtida svensk design kommer att uppfattas som konkurrensmedel på den internationella marknaden. Gunnela Ivanovs avhandling handlar om idéerna bakom "vackrare vardagsvara". Denna slogan på Svenska Slöjdföreningens (numera Föreningen Svensk Form) första propagandaskrift 1919 var författad av dess chef, konsthistorikern och teoretikern Gregor Paulsson. Vackrare vardagsvara blev ledmotivet för föreningens arbete under lång tid. Tanken var att ett målmedvetet samarbete mellan skapande konstnärer och konstindustrins ingenjörer skulle förädla bruksvarornas kvalitet och form för att därigenom höja den allmänna smaken. Det synliga resultatet av Slöjdföreningens arbete var dess hem- och bohagsutställningar, som inledde förändringar i industriproduktionen, till exempel på Gustavsbergs porslinsfabrik. Utvecklingen kulminerade i den internationella konstindustriutställningen i Paris 1925, där spänningen mellan det traditionella och det moderna synliggjordes i paviljonger och utställda föremål. Svenska Slöjdföreningen och Gregor Paulsson hade ett uttalat socialestetiskt mål i sin propaganda för vackrare vardagsvara, och enhetlig design/formgivning användes i viss mån för att utjämna sociala orättvisor. Målet var goda ändamålsenliga vardagsvaror i stora serier åtkomliga för alla. Form och funktion hängde fortfarande ihop. I dag betraktas design som konkurrensmedel för att öka svenska företags vinster på exportmarknaden. Nu letar man inte längre efter "det goda", det vackra och det sanna utan efter förändringar och trender, som blir mål i sig. Kanske lade Gregor Paulsson och Svenska Slöjdföreningen grogrunden för en helt sekulariserad och ytlig syn på estetik och design när de skuffade undan "det fula" och därmed utdefinierade den dåliga smaken. Det fanns inga mörka vrår eller dålig smak, bara bristfällig smakupplysning. Gunnela Ivanov anser att Designåret 2005 borde främja "god design för alla" eller "vackrare vardagsvara för alla" genom att åter koppla estetiken till etiken. Fredagen den 28 maj försvarar Gunnela Ivanov, Institutionen för historiska studier, Umeå universitet, sin avhandling med titeln Vackrare vardagsvara – design för alla? Gregor Paulsson och Svenska Slöjdföreningen 1915–1925. Disputationen äger rum kl 10.15 i Hörsal E, Humanisthuset. Fakultetsopponent är docent Lasse Brunnström, forsknings- och utvecklingsledare på Göteborgs kulturförvaltning. För mer information eller intervju, kontakta gärna Gunnela Ivanov, institutionen för historiska studier Tel: 090-786 98 06, eller E-post: gunnela.ivanov@histstud.umu.se Läs hela avhandlingen, eller delar av den på adress: http://publications.uu.se/umu/theses/abstract.xsql?dbid=275