Väljare tar aktiv ställning i lokalval i större utsträckning än man tidigare trott

Tidigare forskning har gett bilden av att lokalval spelar en sekundär roll i förhållande till riksdagsvalet. Man har trott att väljare ofta bara gör ett aktivt val av vilket riksdagsparti man röstar på och att man sedan röstar på samma parti i kommunalvalen utan att vara insatt i lokalpolitiken. En ny studie från Umeå universitet utmanar nu detta antagande.

Sverige är det enda landet i Europa som håller nationella och lokala val på samma dag. Sen den gemensamma valdagen infördes 1970 har det diskuterats ifall den undergräver den lokala demokratins legitimitet. Kritiker har menat att när väljarna lägger sin röst till riksdag, kommun och region på samma dag så lägger de mest kraft på att välja riksdagsparti, och sen väljer man samma parti i de övriga valen utan att ha satt sig in i kommun- och regionpolitiken. Tidigare forskning har utgått ifrån att det bara är de som röstar på olika partier i nationella och lokala val som gör självständiga ställningstaganden i de olika valen, och man har då antagit att de som röstar på samma parti i alla val inte gör det. I en ny studie nyanserar nu Anders Lidström, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet, bilden av den osjälvständige väljaren.

– I den tidigare forskningen har man underskattat omfattningen av väljarnas självständighet. Efter valet 2010 ansvarade jag för en enkätundersökning som skickades ut till medborgare i de fyra nordligaste länen. De fick svara på frågor om valet och röstning. I resultatet från den enkäten kan vi se att många som uppger sig fatta separata beslut för varje val ändå landar i att man röstar på samma parti. Jag menar att dessa väljare också gör självständiga val, säger Anders Lidström.

Tidigare antaganden stämmer inte

Att väljarna gör självständiga val är viktigt för den lokala demokratins kvalitet och för att det ska finnas en fungerande representationskedja mellan väljarna och de lokala folkvalda. Undersökningen visar att ungefär 28 % röstar på olika partier i de olika valen medan 38 % röstar på samma parti efter ett överlagt ställningstagande. Totalt är således ungefär 2/3 av väljarna självständiga väljare. Det är betydligt fler än vad man tidigare har trott.

– Våra data kan visa att flera antaganden man tidigare har gjort om självständiga väljare inte stämmer. Det finns till exempel ingen stor skillnad mellan hur självständiga män och kvinnor är i sina val, och det är inte större sannolikhet att man gör självständiga val om man har en högre utbildning, berättar Anders Lidström.

En viktig konsekvens av den nya kunskapen om väljarbeteende är att partierna inte bara kan satsa på den nationella valrörelsen. Eftersom så många fler än man tidigare trott tar självständig ställning i kommunalvalen måste man lägga krut även där.

– Trots att det finns en del demokratiska problem i den svenska lokalpolitiken, till exempel att allt färre är partipolitiskt aktiva, så tycker jag ändå att denna studie förstärker bilden av att demokratin mår ganska bra. Kommunalvalen spelar till exempel inte alls en så undanskymd roll som man tidigare trott, och det gäller trots att vi har en gemensam valdag. Dessutom ligger valdeltagandet på en hög nivå i Sverige och har t.o.m. ökat under senare år, säger Anders Lidström.

Artikeln har publicerats i den refereegranskade vetenskapliga tidskriften Local Government Studies och kommer därmed också att ge ett värdefullt bidrag till den internationella forskningen om lokala val.

Läs den vetenskapliga artikeln

Lidström, A. (2021). Various faces of localised voting in Sweden. Local Government Studies, 47(1), 126–144.
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-173442

Kontaktinformation

Anders Lidström, professor i statsvetenskap, Umeå universitet
E-post: anders.lidstrom@umu.se
Tel: 070-691 32 99
https://www.umu.se/personal/an...