Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Bilavgaser och vedeldning ökar risk att bli dement

    Att andas in bilavgaser eller rök från vedeldning orsakar inte bara astma och risk för hjärtkärlsjukdom, det ger också risk att drabbas av demens. Och det även vid nivåer som ligger under gränsvärdena för luftkvalitet. Det visar en ny långtidsstudie vid Umeå universitet.

  • Restaureringsprojekt nominerat till EU-pris

    Restaureringsprojektet ”Vindel River LIFE”, koordinerat av Umeå universitet, är ett av totalt 28 EU LIFE-finansierade projekt som nominerats till EU-priset ”The Life Award – Best of the Best Nature Projects”. –Det är en stor ära för oss att ha placerats bland de bästa projekten i Europa, säger projektledare Johanna Gardeström. Det är en fin uppmuntran för vårt hårda arbete under nästan sex år.

  • Rökande mormor men inte farmor ökar risk för astma hos barnbarn

    Barn löper ökad risk att drabbas av astma om mormor har rökt under sin graviditet för länge sedan, även om barnets mamma är helt rökfri. Däremot har det ingen betydelse om barnets farmor har varit rökare. Det visar forskning vid Umeå universitet.

  • Möt Ekologins visionärer på Bildmuseet i sommar

    15 juni öppnar Bildmuseet Ekologins visionärer, med verk av internationella konstnärer som föreslår mer hållbara inställningar till människans plats på jorden. Video, ljud, teckningar, böcker och installationer av: Ursula Biemann & Paulo Tavares, Carolina Caycedo, Futurefarmers, Marjetica Potrč, Samuel Roturier, Erik Sjödin, Leena Valkeapää & Oula-Antti Valkeapää samt Elin Már Øyen Vister.

  • Jochen Lemperts fotografiska närstudier av naturfenomen

    Bildmuseet presenterar konstnären och fotografen Jochen Lempert genom separatutställningen Plötslig vår. Med analog 35-mm kamera har Lempert allt sedan tidigt 1990-tal registrerat djur och naturfenomen, och hans bilder har visats på stora konstmuseer över världen. Hans första utställning i Norden och den öppnar på Bildmuseet den 15 juni.

  • ​Ny metod kan ge bättre underlag för hållbara beslut

    Kan miljöutvärderingar bidra till en hållbar utveckling och i så fall hur? Den frågan ställer sig Magnus Larsson på Sociologiska institutionen vid Umeå universitet i en ny avhandling, som även bidrar med en ny metod för att granska och jämföra miljöutvärderingar.

  • Tid Tillsammans uppskattas av patienter i psykiatrisk heldygnsvård

    Att personalen umgicks med patienterna i gemensamma aktiviteter en timme per dag utan att samtidigt ha andra arbetsuppgifter gjorde att patienterna kände sig mer sedda och gav dem hopp om återhämtning. Det visas i en ny avhandling vid Umeå universitet.

  • Magnetfält behövs inte för att skydda en planets atmosfär

    Man har tidigare trott att ett globalt magnetfält är nödvändigt för att skydda en planets atmosfär från att blåsas bort av solvinden och försvinna ut i rymden. Ett svenskt-belgiskt forskarteam med deltagare från Umeå universitet visar i en ny studie att så inte är fallet. Resultaten publiceras i tidskriften Astronomy & Astrophysics.

  • Sociala sammanhang förbättrar hälsan hos opioidberoende

    Personer som är beroende av opioider, som heroin, morfin med flera preparat, lider ofta av psykisk ohälsa och har även ofta ett stort vårdbehov. De individer som har en fungerande socialt situation har dock ett mer gynnsamt läge eftersom de oftare står under behandling och därmed får en bättre hälsoutveckling, enligt en ny avhandling.

  • ​​Elevers förhållningssätt till kunskap viktigt i en värld av ”fake news”

    Det är viktigt att elever får konstruera, utvärdera och använda sina kunskaper individuellt och tillsammans med andra elever, eftersom det främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det skriver Maria Lindfors som studerat kunskapssynens roll i naturvetenskapliga klassrum i svensk och tysk skola. Hon försvarar sin avhandling den 8 juni vid Umeå universitet.

  • Stål i Umeå får Thuréuspris

    2018 års Thuréuspris går till Per Stål, docent vid Umeå universitet. Han forskar om huvudets och halsens muskler, bland annat kopplat till sömnapné.

  • Stark gemenskap får brandmän att må bra på jobbet

    Brandmän i Sverige har god hälsa och de drabbas sällan av utbrändhet, trots att de utsätts för kritiska och svåra händelser i arbetet. En förklaring är den starka gemenskapen som delvis kan förklaras med att brandmännen är en homogen grupp. Men det kan i sin tur även skapa problem. Det visas i en ny avhandling vid Umeå universitet.

Visa mer