Bildmuseet presenterar Grada Kilombas första separatutställning i Skandinavien; en trilogi av poetiska filminstallationer som genom antika dramer lyfter postkoloniala frågor kring rasism, könsförtryck och våld. Utställningen på Bildmuseet utgör premiären för det det tredje kapitlet i trilogin, och de storskaliga videoverken visas därmed för första gången tillsammans.
Hormonet oxytocin kan ha koppling till hypersexuell störning, det som ofta kallas sexmissbruk. Upptäckten, som har gjorts av forskare vid Umeå och Uppsala universitet samt Karolinska Institutet och är publicerad i tidskriften Epigenetics, öppnar på sikt för nya möjligheter till behandling av patienter med sexmissbruk.
Verk av samtida internationella konstnärer, essäer om fysik och konst samt utdrag ur samtal mellan fysiker och konstnärer. Boken Entangle: Physics and the Artistic Imagination ger inblickar i hur partikelfysiken inspirerar verk och arbetssätt hos samtida konstnärer.
Marianne och Marcus Wallenbergs Stiftelse har beviljat 96 miljoner kronor till 16 forskningsprojekt inom programmet WASP-HS för att studera hur artificiell intelligens, AI, påverkar vårt samhälle och våra beteenden. Ett av projekten handlar om digitala kompanjoners roll i hantering av stress och leds av Umeåforskaren Helena Lindgren.
Streptomyces-bakterier är en potentiell guldgruva för produktion av antibiotika och dessa fantastiska bakterier har förmodligen fler typer av antibiotika vi kan utvinna om vi lär oss odla dem på alternativa sätt. Linda Sandblad visar hur streptomyces-protein skapar långa trådar och nätverk som får bakterien att växa och stabilisera sin form. Resultaten är publicerade i Life Science Allience.
Försäkringskassans möjligheter att samverka för att få sjukskrivna tillbaka i arbete försvåras av ett oklart regelverk som kräver mer än det tillåter.
Varmare klimat och en upptining av permafrost gör att utsläppen av växthusgaser från Västsibiriska floder och sjöar ökar. Det visar Svetlana Serikova i sin avhandling som hon försvarar den 27 september vid Umeå universitet.
Det kan ju verka självklart att mentala tillstånd kan orsaka fysiska händelser. Vi skriker för att vi har ont och äter för att vi är hungriga. Fast sådana händelser kan dock ställa till med filosofiska problem: en vetenskapsgrundad världsbild verkar inte tillåta att icke-fysikaliska tillstånd orsakar fysikaliska händelser, men mentala tillstånd tycks ju ändå kunna vara icke-fysikaliska.
Ett forskningsprojekt i Umeå om ”hjärnans tvättmaskin”, det glymfatiska systemet, får 24 miljoner kronor i anslag från Stiftelsen för strategisk forskning. Det glymfatiska systemet tros ha koppling till bland annat sjukdomar som Alzheimers.
Det är nu klart med ny ledning på Arkitekthögskolan vid Umeå universitet. Ny prefekt blir Mikael Henningsson, tidigare prefekt vid Institutionen för psykologi. Sara Thor kliver in som ställföreträdande prefekt och Michael Gruber blir biträdande prefekt.
Torsdag 5 september kl. 12.20 invigs Paviljongen på Umeå universitets campus – en mötesplats för delning av aktiviteter, hållbara verksamheter, kunskap och utomhusytor. Paviljongen har uppförts genom satsningen ”Dela grönytor”, som är ett delprojekt i Sharing Cities Sweden vilket syftar till att utveckla och pröva delningstjänster och cirkulär ekonomi.
När matematikuppgifter ges till elever i skriftlig form kan texten påverka svårighetsgraden. Det är viktigt att förhindra att språkliga egenskaper gör uppgiften onödigt svår. När uppgifter översätts till flera språk måste man undvika att ”samma” uppgift är olika svår beroende på vilket språk det är formulerat i. Det skriver Frithjof Theens i sin avhandling som han försvarar vid Umeå universitet.
