Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Ta del av spännande forskning vid höstens vetenskapsluncher

    I oktober drar en av Umeå universitets mest omtyckta traditioner igång igen – Vetenskapsluncherna! Under åtta torsdagar bjuder universitetets forskare på populärvetenskapliga föreläsningar om kost och diabetes, neuropsykiatriska svårigheter i skolan, kvinnors erfarenheter av hormoner och mycket mer.

  • Nya rön kan ge ålderssäkrad tandreglering

    Bettet, käkarna och ansiktet ändras genom hela livet, inte bara under tonåren. Det går att se med en nyutvecklad metod som presenteras i en avhandling vid Umeå universitet. I ett unikt material har patienter följts under 50 års tid.

  • Arktiska sjöar är “reaktorer” eller ”skorstenar” för koldioxid

    En stor del av jordens sjöar finns på höga breddgrader i arktiska områden. Deras avlägsna läge och långa vinterperioder gör dem dock svåra att studera. Perioden med istäcke och efterföljande issmältning är dock viktig för att förstå koldioxidutsläpp från arktiska vatten, visar Dirk Verheijens avhandling vid Umeå universitet.

  • ForskarFredag - Curiosum satsar på framtidens forskare

    Hur extraherar man DNA från en jordgubbe och vad är viktigt att veta om virus? Det kommer Umeåforskare bland annat att lära ut under Vetenskapsfestivalen ForskarFredag 30 september. En festival som arrangeras samtidigt i 25 länder i syfte att inspirera barn och unga att jobba med forskning.
    – Genom ForskarFredag vill vi visa att alla kan ta del av vetenskap och forskning, oavsett ålder eller ku

  • Energilagringsmaterial kan byggas av molekylblock i nanostorlek

    Molekyler av det viktiga metalliska grundämnet niob kan användas som molekylära byggstenar för att designa elektrokemiska material, till exempel för energilagring. Mark Rambaran, Kemiska institutionen vid Umeå universitet, presenterar i sin avhandling en metod för att framställa fasta material från niobmolekyler i nanostorlek.

  • Designevolution genom kampsporten capoeira

    Kan en kampsport utvecklad av afrikanska slavar i Brasilien öppna upp för nya perspektiv inom design? I sin avhandling vid Designhögskolan, Umeå universitet, hämtar Nicholas Torretta inspiration från sina rötter för att belysa de förtryckande maktstrukturer som fortfarande genomsyrar tänkandet inom industridesign.

  • Covid-19:s effekter på nervsystemet studeras i nytt projekt

    Ett europeiskt forskningsprojekt ska i fem år undersöka neurologiska och psykiatriska långtidseffekter efter genomgången infektion i covid-19, något som håller på att bli ett samhällsproblem. Umeå universitet är ett av tio lärosäten i sju länder som ingår i projektet.

  • Uggla kan ge räddning för hörselskadad

    En protes som är inspirerad av hörselbenet hos hornugglan ger hopp om utveckling av framtida hörselproteser som är effektiva och stabila. Det visar en ny avhandling vid Umeå universitet. Bättre proteser skulle kunna förbättra hörseln för många hörselskadade.

  • Robotar som känner igen och uttrycker avsikter

    Digitala och fysiska världar befolkas allt mer av intelligenta datorprogram som kallas agenter. Agenter har potential att på ett intelligent sätt automatisera många dagliga uppgifter, till exempel att upprätthålla en dagordning, köra bil, interagera med en telefon eller dator och mycket annat. Det finns dock många utmaningar att lösa innan man når dit, visar Michele Persianis avhandling.

  • Bevis för att det funnits sjöar i Saharaöknen

    "Att förstå det förflutna klimatets föränderlighet kan alltså ge oss en inblick i hur Sahara kan förändras i framtiden". I en nyligen publicerad artikel i Journal of Paleolimnology av bland annat Christos Katrantsiotis vid Umeå universitet visar man hur det funnits sjöar i Saharaöknen.

  • Performancehelg på Bildmuseet 16–17 september

    Bildmuseet rivstartar höstens programverksamhet med en performancehelg. Besökare får uppleva olika sorters performance och även kan delta själv. Medverkar gör konstnärerna LILITH (Elin Lundgren och Petter Pettersson), Anna-Karin Rasmusson, Geoff Robinson och Josefine Östlund.

  • Antibiotika tidigt i livet kopplas till ökad risk för allergi

    Risken att utveckla astma och eksem är högre hos barn som behandlats med antibiotika under sina första 18 levnadsmånader än för barn som inte har fått antibiotika. Det visar en studie från forskningsprojektet Northpop inom Umeå universitet och Region Västerbotten.

Visa mer