Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Ferenc Krausz, Nobelpristagare i fysik 2023. Foto: Stefan Höck

    Årets Nobelpristagare i fysik besöker Umeå universitet 14/12

    Torsdag 14 december finns tillfälle för media att träffa Nobelpristagaren Ferenc Krausz under hans besök vid Umeå universitet. Ferenc Krausz är en ungersk-österrikisk fysiker som under många år haft ett nära samarbete med Umeåprofessorn László Veisz.

  • Bakterier som kan orsaka sjukdom hos människor kan gynnas av klimatförändringar. På bilden syns bakterier runt ett möjligt värddjur (en ciliat). Foto: Karolina Eriksson

    Miljöövervakning av bakterier stärker samhällsberedskap mot sjukdomar

    Det finns en mångfald av potentiellt sjukdomsframkallande bakterier i Östersjön och i svenska sjöar. Karolina Eriksson, doktorand inom Företagsforskarskolan vid Umeå universitet, avslöjar i sin avhandling framtida risker för människors hälsa och kopplingar till klimatförändringar.

  • Foto: Hans Karlsson

    Stimulering i hjärnan minskar ofrivilliga skakningar

    Neurokirurgisk behandling med djup hjärnstimulering i ett relativt nytt målområde har visat sig lindra ofrivilliga skakningar vid Parkinsons sjukdom och Essentiell tremor i upp till minst 5 och 10 år efter behandlingsstart. Genom att använda detta målområde kunde operationen dessutom genomföras i narkos. Detta visas i en avhandling vid Umeå universitet.

  • Pierrick Bru, doktorand vid Institutionen för fysiologisk botanik och Umeå Plant Science Centre. Foto: Alexis Brun

    Solskyddsmekanism hjälper växter att överleva

    Precis som människor kan bli solbrända, kan även växter skadas av för mycket solljus. För att skydda sig har de en inbyggd ”solskyddsmekanism”. Doktoranden Pierrick Bru, som arbetar med Alizée Malnoë vid Umeå Plant Science Centre och Umeå universitet, har studerat en speciell del av denna mekanism hos växter, känd som qH, och upptäckt att den är väldigt anpassningsbar.

  • Sara Meidell, Evelina Åberg, Hanna Söderlund och Jenny Björkman

    Humaniora, kultursidorna och den digitala omvandlingen

    Nya digitala vägar kan brygga distansen mellan universitetets väggar och omvärlden - men är det effektivt? Vilka trender behöver mötas (eller kanske vändas) och hur? Vad vill humanister åstadkomma i samhällsdebatten och vad vill egentligen samhällsdebatten med humanisterna själva? Vad är universitetens och enskilda forskares roll och hur ser ansvaret ut?

  • Nya blodförtunnande möjligt alternativ för njursjuka

    Patienter med avancerad kronisk njursjukdom eller dialysbehandling blir oftast förbisedda i läkemedelsstudier. Nya blodförtunnande, s.k. DOAK, skulle kunna vara ett attraktivt alternativ till den traditionella substansen warfarin, även vid avancerad njursjukdom eller dialysbehandling, visas i en avhandling.

  • Genom att tryckkoka björklöv plockade på Umeå universitets campus har forskarna lyckats få fram kolpartiklar som kan användas som råmaterial i organiska halvledare. Foto: Mattias Pettersson

    Björklöv som råmaterial för tillverkning av organiska halvledare

    För att tillverka halvledare till optoelektroniska tillämpningar används i dag oftast petrokemiska föreningar och sällsynta metaller. Fysiker vid Umeå universitet i samarbete med forskare i Danmark och Kina har därför utvecklat ett mer hållbart alternativ. Genom att tryckkoka björklöv, plockade på Umeå universitets campus har de lyckats få fram kolpartiklar som råmaterial för organiska halvledare.

  • Foto: Hans Karlsson

    Storleken har betydelse för rätt diagnos och behandling

    För att diagnostisera hjärt- och lungfunktion inom sjukvården behövs bekräftade referensvärden. Sofia Erelund vill med sin avhandling visa att köns- och populationsanpassade referensvärden är av stor betydelse för en korrekt diagnos och behandling.

Visa mer