VERONICA MAGGIO SLÄPPER DISC 1 FRÅN ALBUMET SCIURA

Med Sciura – milanesisk slang för en snobbig, självsäker dam – bjuder Veronica Maggio in till en ny värld av analog pop, panikångest, grungegitarrer och filmiska stråkar. På sitt åttonde album skruvar hon ner den svenska radiopopen och bygger något råare, smutsigare och mer oförutsägbart, med rötter i 90- och 00-talets melankoliska sound. I våras bjöd hon in fansen till den nya världen med singlarna “Inte bra i grupp”, “Level up” och” Backspegeln” och nu 3 oktober kommer Disc 1 från albumet.

– Det svenska soundet har klonat sig självt för många gånger. Nu är vi inne på ren kannibalism, säger Veronica. Alla låtar kommer från samma preset-bibliotek. Jag ville göra nåt med en annan känsla. Det är såklart stora ord. Jag menar inte att jag nödvändigtvis uppfunnit något, jag var bara tvungen att hitta inspiration på ett, för mig, mindre slitet ställe.

Tillsammans med August Vinberg, Richard Andersson och Johannes Henriksson vid sin sida har Veronica skrivit ett album där melodier och texter känns igen men produktionerna byggts på andra referenser. Det pendlar mellan kall, mekanisk, nästan industriell känsla, som i första singeln ”Inte bra i grupp” och drömmigt, eteriskt 00-tals sound. Filmiska stråkar blandas med sprängda trummor. Grunge-gitarrer samsas med träiga cello-arrangemang. Texter om panikångest och apokalyps blandas med evig kärlek.

Trummorna är riktiga, många låtar har skrivits på gitarr och bland musikerna sticker Reine Fiske (Dungen, Tame impala, Travis Scott) ut som som gitarrist på albumet. Elektroniken pulserar dovt under ytan, med samma slags bakåtlutade triphop-vibbar som en gammal övergiven All Saints-b-sida. På låten ”Vroom” blir det extra tydligt och Veronica erkänner att vissa synthar är stulna direkt från gamla 90-talsband. ”Backspegeln” är något annat – nostalgisk, svepande, en beatballad som börjar i svartvita stråkar som från en 40-talsfilm. Det är pop, men inte snällt.

– August kallar den här skivan min Ray of Light, säger Veronica och skrattar. Jag vet inte… men jag förstår vad han menar.

Albumets första singel ”Inte bra i grupp” är stenhård. Den är rå men samtidigt sofistikerad. Som en panikattack på klubben. På bästa möjliga sätt.

– Jag har så lätt att känna mig misslyckad socialt. Jag kan vara clownig och kul i stunden, men sen kommer själv-recensionen. Ingen annan märker nåt. Men jag gör det. Jag tror att det är oundvikligt när man varit en offentlig person ett tag. Det känns som om det finns så många versioner av mig nu, som bara flyter omkring där ute. Jag vet aldrig vilken version folk vill ha och ibland försöker jag vara alla samtidigt. Meningslöst och omöjligt.

Hon fortsätter.

– Jag har alltid känt mig ganska osårbar men nu har jag nått någon sorts magisk gräns nu tror jag. Det är som om nåt har brustit. Det är det den handlar om, när skalet känns trasigt. Man tar in allt, ofiltrerat, utan att kunna värja sig.

Under förra året flytten Veronica till Italien det har satt spår på albumet. Titeln – Sciura, är milanesisk slang för en snobbig, äldre kvinna med Chanel-väska, attityd och ett tyst förakt för det mesta. En Signora.

– Jag älskar ordet Sciura! Det låter så fint och ser fint ut i skrift. Jag ville på något sätt att albumet skulle vara mer än bara inspelat i Italien, så albumtiteln fick bli en av souvenirerna. Det finns fler på albumet. Ordet Sciura känns kaxigt men också självironiskt. Det är liksom… min inre diva, men en diva som flyttat till havet och gett upp.

Sciura är uppdelat på två skivor likt ett klassiskt dubbelalbum från 1990-talet, Disc 1 släpps nu den 3 oktober och Disc 2 släpps i mars 2026.

Tracklist Disc 1 av Sciura

1. Mount Doom
2. Är det värt det
3. Level Up
4. Vrooom
5. Hämta mer
6. Inte bra i grupp
7. Backspegeln

Disc 1 från ”Sciura” med Veronica Maggio släpps via EMI Sweden / Universal Music den 3 oktober