Nästan 200 vattenläckor i svensk media första halvåret 2022 – Vem ser helheten?

Från 1 januari till och med 30 juni 2022 rapporterade svensk media om 199 olika vattenläckor på ledningar som de kommunala VA-organisationerna ansvarar för. Det framkommer i en rapport som nätverket VA-Fakta har tagit fram.

Det totala antalet läckor är många fler, men de flesta läckor uppmärksammas inte i media utan passerar allmänheten obemärkta. De läckor som uppmärksammas av media är främst de läckor som påverkar gemene man och offentliga samt privata verksamheter mest.

– Media har ofta bra bevakning av enskilda läckor och vilka de direkta konsekvenserna för samhället blir, som avstängda vägar, utställda vattentankar och kokningsrekommendationer. Men den övergripande bilden saknas ofta, säger Joacim Nordh, vd för Svenska Rörgrossistföreningen, som är en av medlemmarna i VA-Fakta. Det innebär att de indirekta, men i högsta grad verkliga, kostnaderna för samhället underskattas och inte får den uppmärksamhet de förtjänar.

De tre kommuner som under perioden sticker ut med flest medierapporterade läckor är Skellefteå, Umeå och Nyköping, med tolv, åtta respektive sju medierapporterade läckor. Bland regionerna har Västra Götaland med stor marginal flest rapporterade läckor, 35 stycken.

– Akuta vattenläckor ställer till många problem för stora delar av samhället. Det är allt från familjer som försöker få i barnen frukost före skolan innan föräldrarna behöver åka till sina jobb, till akutsjukhus och industrier, säger Caroline Harrå, branschutvecklare på VVS-Fabrikanternas råd.

Rapporten ger en övergripande bild över inträffade vattenläckor i Sverige som genererat mediebevakning under första halvåret 2022, och ger både en bild av var samhällsstörande vattenläckor inträffat och omfattningen av dem. Orsakerna till läckorna är i många fall bristande underhåll. Delar av VA-systemet i Sverige har omkring hundra år på nacken och i nuvarande takt byts de svenska VA-ledningarna i snitt ut var 260:e år, men den tekniska livslängden uppgår till cirka 100 år. Underhållet skjuts med andra ord på framtiden.

– Om landets kommuner fortsätter att underinvestera i VA-systemen kommer det bli betydligt dyrare i framtiden att säkerställa tillförlitlig vattenförsörjning och avloppshantering. Vi skapar en gigantisk underhållsskuld som växer exponentiellt , som leder till ett opålitligt VA-system med läckor, förorenat vatten och sinande kranar som följd. Ju längre de nödvändiga åtgärderna skjuts upp, desto mer kostsamma blir de, avslutar Hampe Mobärg, senior rådgivare Maskinentreprenörerna.