Mer svenskt nötkött utan att bygga fler stall

Efterfrågan på svenskt nötkött är hög, och produktionen av svenskt nötkött räcker inte till. Genom smartare avelsval och genom att kor har högre vikt vid slakt kan upp till 10 000 ton mer svenskt nötkött produceras varje år, utan att bygga fler stall.

Inom svensk nötköttsproduktion kommer över hälften av köttkvantiteten från mjölkproduktionen. Detta gör svensk nötköttsproduktion mer hållbar än många andra länders, då djur som producerar både mjölk och kött gör att klimatbelastningen per producerat kilo kött blir lägre*.

Modern teknik ger ökad hållbarhet

Med hjälp av modern teknik kan lantbrukaren välja vilka kalvar som ska bli nästa generation mjölkkor – och vilka som passar bättre för köttproduktion. Genomisk analys visar vilka hondjur som har egenskaper som gör dem bättre för mjölkproduktion och vilka hondjur som passar bäst för att föda kalvar för nötköttsproduktion.

Modern teknik gör det även möjligt för lantbrukaren att välja kön på kalven redan vid seminering. Kvigkalvar används för mjölkproduktion och tjurkalvarna som har en bättre tillväxt används för nötköttsproduktion. För nötköttsproduktion väljs köttraser som ger lätta kalvningar för kon och hög tillväxt. Då föds fler djur med egenskaper som ger:

• bättre tillväxt
• högre slaktvikter
• mer kött från samma antal djur

— När varje kalv är optimerad för sitt ändamål kan vi både öka produktionen och bli mer resureffektiva på svenska gårdar vilket ger ökad lönsamhet för lantbrukaren och inom förädlingsledet, och tillräckligt god lönsamhet är också en drivkraft för att öka nötköttsproduktionen, säger Johanna Bengtsson på Växa.

Växa har beräknat effekten av ett mer målinriktat avelsarbete, där fler kalvar föds för köttproduktion samtidigt som de bästa hondjuren används i mjölkproduktionen. Om 60 procent av semineringarna inriktas på köttproduktion skulle det vara en viktig del i att producera upp till 10 000 ton mer svenskt nötkött per år, utan att fler stallplatser behöver byggas.

Bergs Säteri har tagit steget

Flera svenska mjölkgårdar har redan hoppat på tåget, bland annat Bergs Säteri utanför Mellerud. Där har man redan tagit steget fullt ut, där en stor andel av semineringarna görs med köttras. Resultatet är en tydligare produktion där varje kalv har ett syfte – och där gårdens resurser används mer effektivt.

– Det är 1,5 år sedan vi tog steget fullt ut så att 60 procent av semineringarna är med köttrasdoser. Vi vill optimera så att vi har rätt djur på varje stallplats, och ett problem vi tidigare hade var för många kvigor. Nu kör vi sorterade doser för att få tjurkalvar på alla köttrasdoser, säger Ida Widin, delägare och ansvarig för djuren på Bergs Säteri AB.

Extra hull på kor som mjölkat klart

En del av lösningen handlar också om att fullt ta tillvara på mjölkkor när de lämnar mjölkproduktionen, och ge dem mer foder för ökat hull som ger högre slaktvikt. Sammantaget kan dessa lösningar i att se till att varje kalv har ett syfte och ge mjölkkor optimal fodergiva när de mjölkat klart ge upp 10 000 ton mer nötkött i Sverige.

*Framtidens Jordbruk | Växa

Mer information
Johanna Bengtsson: 010-471 04 45, johanna.v.bengtsson-avel@vxa.se