Inget är omöjligt för Christoffer!

Spännande det här kommer bli med att blogga tycker jag, så himla glad att jag äntligen får chansen. Chansen att få dela med mig av min inspiration och sprida lite motivation! Aldrig haft en blogg tidigare men verkligen känt att jag ibland velat skriva av mig ordentligt med allt vad gäller träning och hälsa för att få andra att bli mer intresserade. Min Instagram @livsstilmedhansson är för liten för det även fast jag försökt en hel del där genom minimal text tillsammans med bilder. Jag vill försöka få fart på flera. Att flera ska våga utmana sig själva för att det är så roligt och för att vi mår så bra av utmaningar, speciellt där vi tvingas till att röra på oss. Jag kan bara hoppas att jag dragit med någon in i samma träningsträsk som en annan är i, men om så inte är fallet så ska jag göra ett stort försök nu. Alla vill om man bara vågar för ”Ingenting är omöjligt”!

em är då jag? Tycker min korta beskrivning på bloggen berättar det rätt bra. Men mer djupgående för att visa att just mitt motto stämmer. Jag är en helt vanlig kille som vuxit upp på landet utanför Avesta, i lilla byn Knutsbo med sjön Nävden i nära anknytning. Där tog jag mina första simtag med hjälp av en tokig granne som varit gammal simtränare. Blev dock ingen simmare av mig för det, utan jag snörade på mig skridskorna och fotbollsskorna vid 6 års ålder och siktade högt precis så som varje pojkdröm kan se ut. Lagsporterna lade sedan min grund för vad träning och vänskap innebar men i sena tonåren så tröttnade jag och hittade andra intressen. Jag började väl förstå att något hockeyproffs skulle det inte bli av mig. Tänkte då för mig själv att äntligen har jag inga tider att passa, inga måsten utan
nu kan jag bara slappa och göra vad jag vill. Detta resulterade i en snabb viktuppgång och ett sämre självförtroende. Flyttade senare, strax efter studenten, upp till Sundsvall och började där min första fasta anställning som konsult inom el. Där fick jag istället för mycket tid över och började snart inse att jag var tvungen att sysselsätta mig på kvällarna. Började lite smått att springa för att sedan intressera mig för längdskidåkning. Inte så konstigt med tanke på vilken stad jag flyttade till. Kommer ihåg att det var svårt i början att driva på sig själv utan en tränare gapandes efter sig som jag annars var van vid.

Efter några år med varierande träning så hörde sedan min kusin Jonas (mer som en bror) av sig till mig en dag i mitten av december och sa att han var sugen på att åka Vasaloppet. Han frågade om jag ville haka på. Jag sa ja direkt, utan att ens fundera. Ett par dagar senare hör han av sig igen och sa ”Nu när vi ändå ska åka Vasaloppet, ska vi inte göra alla andra loppen också så vi gör en hel En Svensk Klassiker?” Självklart, svarade jag. Funderade inte så mycket den här gången heller på vad jag egentligen gett mig in på. Det här var december 2012 och idag, nästan tre år senare sitter jag här och planerar för det sista loppet på vår tredje Svenska Klassiker. Ska vi klara Vasaloppet under 6 timmar och 30 minuter – den tid vi måste under för att klara superklassikern? Superklassikern innebär att man klarar alla loppen i En Svensk Klassiker under totalt 20 timmar. Jag planerar även lite smått för sommarens utmaningar som ni kommer få läsa mer om framöver.

Det här har inte varit några lätta år kan jag säga men verkligen inget jag ångrar idag! Kan rekommendera er alla att prova på någon tävling, sikta högt och varför inte sätta En Svensk Klassiker som ett större mål? Det är jätteroligt och man växer som människa av att utmana sig själv i det man trott varit omöjligt! Bara att gör det, boka loppen för ”ingenting är omöjligt”!