Frimurarorden - Där urgamla traditioner möter ny teknik

På blasieholmsgatan, ett stenkast från Kungsträdgården i Stockholm huserar Blasieholmens restaurang och alldeles intill, frimurarorden. Orden äger de två fastigheterna måns bock och bååtska palatset och det är också här de gör, vad det nu är de gör. Faktum är att man inte får veta så mycket om detta hemliga sällskap, vilket gör det ännu mer intressant.

Jag träffar Jan. Han är restaurangägare, frimurare och en trevlig prick som sköter restaurangen i fastigheten måns bock. Vi träffas för att prata vattenmaskiner. Det är nämligen så att i huset finns flera av vattentornets maskiner, varav två som Jan ansvarar för. Det är den inne hos frimurarorden och den i konferenslokalerna i källaren. Jag frågar om kungen, som är en frimurare även han, har druckit vattnet från våra vattenmaskiner. Det har han, säger Jan och skrattar lite. Vad kungen tyckte förtäljer inte historien men däremot berättar Jan att han är otroligt nöjd med maskinerna som de haft sedan i augusti förra året. Det är överväldigande positivt och skönt att slippa allt bärande som vatten på flaska innebär, säger han. Vattnet är mycket godare än det vi hade innan på flaska, det är mer miljövänligt och dessutom lönsamt!Jag får också veta att en till synes nöjd Jan köpt in våra snygga karaffer med personlig logga på för att servera kranvattnet i när frimurarbröderna samlas för diverse möten.

När jag börjar fråga lite om frimurarordens organisation så svarar Jan vänligt på de flesta frågor och jag får veta att frimureriet i grund och botten handlar om personlig utveckling. Allt är väldigt hemligt och mycket djupare än så lyckas jag egentligen inte gräva . Självklart väcker det min nyfikenhet men jag försöker lägga band på mig och samtalet löper vidare om lunchrestaurangen. Jan berättar att det är mycket advokater, banktjänstemän och annat kontorsfolk som kommer och äter lunch här. Det är mycket kontor i området så det är kanske inte så konstigt, menar han. Lokalerna hyrs ut med jämna mellanrum, för konferenser, företagsjippon eller privata fester och jag får veta att en del kungligheter har dansat natten lång just precis här. Cotton club var här och spelade en gång, säger Jan. Det är inte förens det kungörs att Cotton club ska spela på kronprinsessans bröllop som jag förstår att det ligger en viss storhet i det hela.

Att frimurarorden och restaurangen som ägs av en frimurare är något utöver det vanliga går inte att ta miste på.  När jag återvänder för fotografering några dagar efter intervjun så får jag en rundtur genom några av rummen i bååtska palatset. I köket står vattenmaskinen. Just här möts urgamla traditioner och modern teknik. I ett diskställ står nydiskade karaffer med frimurarnas logga på. I de två stora salarna hänger gamla porträtt på ordens dåtida och nutida ledare.  Det hänger stora, vackra lampor i taken. Efter rundturen visar Jan mig vykort på de övriga, mäktigt utsmyckade salarna som ligger någon våning upp i huset. Dessa är inte öppna för allmänheten så vårt möte avslutas här. Jag tackar för mig och när jag går ut genom dörren kan jag glatt konstatera att Janne, som han kallas är väldigt nöjd med sina vattenmaskiner från Vattentornet friskt vatten AB och jag själv känner mig väldigt nöjd över att ha fått ta del av en hemlig värld för en stund.