Tunnelbanan - en järnväg med svagt politiskt stöd

Landstingsråden Erika Ullberg och Ulla Hamilton samt  Pär Isaksson, Bombardier Transportation Sweden AB.

Tågtillverkaren Bombardier Transportation Sweden presenterade nyligen en rapport om Stockholms tunnelbana med rubriken ”Tunnelbanan – Stockholms hjärta”. Rapporten baseras bland annat på intervjuer med 1 600 stockholmare.  Presentationen skedde på en presskonferens, där Klas Wåhlberg, vd för Bombardier, deltog tillsammans med landstingsråden Ulla Hamilton (m) och Erika Ullberg (s). Den högst ansvarige för kollektivtrafiken i Stockholm. landstingsrådet Christer G Wennerholm, var inbjuden men kunde inte komma. MTR, som svarar för driften av tunnelbanan i dag, var inte representerad.

Rapporten visar sammanfattningsvis att 76 % av stockholmarna ser tunnelbanan som en viktig symbol för Stockholm. Men intervjuerna visar också att tunnelbanan har stora brister. En sådan är trafikinformationen. Man efterlyser exempelvis information i vagnarna om var tåget befinner sig och om det är några störningar.

Trängseln i tågen är ett problem tycker 32 % av de tillfrågade och 67 % säger att de skulle åka mer kollektivt om det fanns mer plats på tågen.

Intervjuerna visar också att resenärerna är oroliga för att möta stökiga eller onyktra personer, att det blir stopp i trafiken, att råka ut för våld eller hot och att man ska drabbas av smitta från andra resenärer.

Den efterföljande debatten kom främst att handla om utbyggnad av tunnelbanan till Nacka och till Haga via Karolinska sjukhuset. Det framkom klart att socialdemokraterna är större förespråkare för satsningar på tunnelbanan än moderaterna.

Tunnelbanan räknas inte som järnväg trots att den har 1,1 miljoner påstigande per dag att jämföras med SJ som har en tiondel eller 100 000.  Pendeltågen i Stockholm har 269 000 påstigande.  Både SJ:s trafik och pendeltågstrafiken backas upp av politiker på alla nivåer. Tunnelbanan har inte alls samma stöd  från politiker och från järnvägslobbyn. En utbyggnad av tunnelbanan hade kunnat gå före investeringen i pendeltågens Citybana!

 Om tunnelbanan är stockholmarnas hjärta så är det ett mycket överansträngt hjärta . Det är inte mänskligt att åka som packade sillar inte bara i rusningstid utan även på andra tider. Man förstår de som tar bilen till staden. Även om det är köer så behöver de inte trängas i tåg och i rulltrappor till och från tågen. De behöver inte heller utsättas för risken att bli förkyld eller att störas av obehagliga personer.

SL tar inte trängseln på allvar. Om de hade gjort det hade röda banan fått tätare trafik för länge sedan genom ett nytt signalsystem. 

I dag står tunnelbanan för stress, trängsel, otrygghet och oro.

Tunnelbanan måste bli mänskligare för oss resenärer.  Med bättre trafikinformation och stationsvärdar på perrongerna kan stressen och oron dämpas. Många gånger finns det plats i mitten av tågen men ingen talar om det. Det behövs också personal ombord på tågen. Att spårvagnar och lokalbanor är populära beror bland annat på att de har personal ombord. 

Mycket av den kritik som framkommer i Bombardiers rapport kan SL bemöta genom att öka bemanningen i tunnelbanan väsentligt, vilket också tas upp i rapporten under rubriken ”En tryggare tunnelbanemiljö”.

Under tiden nya tunnelbanelinjer planeras måste SL göra en stor satsning på att skapa en tunnelbanemiljö som är mänsklig. Resenärer är inte ”boskap” utan vanliga personer som vill resa bekvämt, snabbt och tryggt.

Jan-Åke Bosell
Tunnelbaneresenär